Svenska 
Nederlands 
Dansk 
English (UK) 
Français 
Deutsch 
Ελληνικά 
فارسی 
Русский 
Español 
EU-inrikesministrarna kommer nästa vecka att fatta beslut om upptagandet av två eller tre nya EU-medlemsländer och om utvidgningen av Schengenområdet. Tidigare har bland annat Frankrike och Nederländerna motsatt sig utbyggnaden av EU.
Dessa två länder ansåg att den nuvarande unionen först borde omorganisera och modernisera sig innan de släpper in nykomlingar. Det är oklart om det ryska kriget mot Ukraina har förändrat hur människor tänker kring detta.
Europaparlamentet anser att inte bara Moldavien och Ukraina bör bli kandidatmedlemmar utan även Bosnien och Hercegovina. Europolitikerna tycker att antagningskriterierna bör ändras: förhandlingarna måste vara klara inom sex år och interimistiska straffrättsliga påföljder måste också vara möjliga.
Parlamentsledamöterna ser utvidgningspolitiken som den starkaste geopolitiska tillgången för EU, särskilt med tanke på det växande hotet från Ryssland. Länder som vill gå med kan redan anpassa sin utrikes- och säkerhetspolitik med EU:s. Vissa gör också.
Ledamöterna är dock kritiska mot Serbien, som inte deltar i EU-sanktionerna mot Ryssland. Enligt MEP Tineke Strik (GroenLinks) har den ryska aggressionen "med rätta" lett till en större önskan om EU-expansion.
Nederländerna är fortfarande emot Bulgariens anslutning till det fria reseområdet inom Europa, Schengenområdet. Rumänien och Kroatien är dock redo att antas. Enligt Hollands premiärminister Mark Rutte uppfyller Bulgarien ännu inte villkoren för att tillåta bulgarer att resa genom EU-länderna utan passkontroll.
Rutte kallade beslutet att släppa in Rumänien nu för "ett stort steg", efter att Nederländerna hade blockerat deras tillträde till Schengenavtalet i flera år. EU-kommissionen och Europaparlamentet anser att alla tre EU-länderna har anslutit sig till de överenskommelser som gjorts tidigare.
Den 8 december kommer frågan att diskuteras vid mötet mellan EU:s justitie- och inrikesministrar. Enhällighet krävs för omröstningar om både antagandet av nya Schengenländer och utvidgningen av EU.
