EU biobränsleproduktion kommer inte igång

Biobränsleproduktionen i EU-länder är betydligt under förväntningarna, vilket gör den endast till en mycket begränsad ersättning för fossila bränslen. Dessutom kommer det mesta inte ens från EU, utan råvarorna är importerade. Det är en av slutsatserna från forskare från Europeiska revisionsrätten. 

Biobränslen betraktas som ett alternativ till fossila bränslen, vilket minskar växthusgaserna från transportsektorn. Under de senaste tio åren har EU spenderat cirka 430 miljoner euro i subventioner för att främja biobränslen. Men övergången från laboratorieforskning till verklig storskalig produktion har inte kommit igång och kan ta många år. 

Länge var en av förväntningarna att naturprodukter från lant- och trädgårdsnäringen skulle kunna vara råvara för nya naturvänliga bränslen. Tills vidare används de biobränslen som idag produceras huvudsakligen som en blandning av vanlig bensin, diesel och fotogen och då endast i mycket begränsad omfattning.

Dessutom begränsar tillgången på lämplig biomassa användningen av biobränslen. Europeiska kommissionen förväntade sig att främjandet och användningen av biobränslen skulle öka energioberoendet för EU. Men i verkligheten importeras många råvaror huvudsakligen från tredjeländer (t.ex. från import av använd matolja från Kina, Storbritannien, Malaysia och Indonesien).

Europeiska revisionsrätten drar slutsatsen att den europeiska politiken misslyckas med att stimulera produktion och investeringar i denna nya sektor. Till exempel kan flyget bli en storkonsument av biobränsle, vilket EU redan har fattat beslut om. Den satte den erforderliga nivån av hållbart flygbränsle för 2030 till 2,76 miljoner ton oljeekvivalenter, medan den nuvarande potentiella produktionskapaciteten är knappt en tiondel av den mängden. 

Framtiden för biobränslen inom vägtransporter har också blivit oklar de senaste åren. Det stora engagemanget för övergången till elbilar, i kombination med utfasningen av nya bensin- och dieselbilar 2035, kan också innebära att biobränslen knappast kan användas i stor skala inom EU vägtransporter.