På torsdag samlas EU-ländernas regeringschefer i Bryssel för att diskutera den nya flerårsbudgeten. Med tanke på de stora meningsskiljaktigheterna kommer detta extra finansiella toppmöte inte att leda till någon överenskommelse eller avtal, utan högst till en politisk överenskommelse om behovet av att modernisera EU:s uppgiftsområde.
Kärnan i problemet är att flera länder och politiska ledare erkänner att arbetssättet och uppgifterna för den 75 år gamla Europeiska unionen måste "moderniseras" och att EU måste ta på sig fler och andra uppgifter. Klimatpolitiken, Green Deal och ny energi, bättre övervakning av yttergränserna, rättvis fördelning av mottagande av asylsökande och modern teknikpolitik är exempel på detta.
Men eftersom de flesta EU-länder inte vill höja sina årliga bidrag till Bryssel finns det inga pengar för sådana önskade nya uppgifter, och det kommer därför att behöva sparas in på de nuvarande uppgifterna. Frågan är varför EU fortfarande ska göra det som man redan gjort i årtionden. Den europeiska jordbrukspolitiken, med 59 miljarder euro per år, vilket motsvarar drygt en tredjedel av den totala budgeten, är en viktig del av detta. Nederländerna är ett av de länder som anser att budgeten för gemensam jordbrukspolitik (GLB) kan minskas med en fjärdedel.
Just den här veckan avslöjade det vanligtvis välunderrättade magasinet Politico att det sedan länge pågår en kamp bakom kulisserna i Bryssel på högsta nivå om dessa jordbrukssubventioner. Den högste tjänstemannen på jordbruksavdelningen, generaldirektören, motsätter sig att bedömningen och tilldelningen av jordbrukssubventioner görs underordnad en för snabb omställning till Green Deal. Detta framgår av läckta interna mail.
Den högsta jordbrukstjänstemannen i Bryssel menar att de nuvarande jordbrukssubventionerna inte kan stoppas eller minskas redan nu. Inte stoppas, utan först sänka takten, ska han ha förespråkat. Det förväntas att framförallt Frankrike och Polen kommer att motsätta sig minskningar av jordbrukssubventionerna. I kompromissförslaget som EU-president Charles Michel har presenterat omvandlas dock en liten del av den nuvarande subventionen till direkt ”inkomststöd” till bönder, och mindre pengar går till storskaliga jordbrukskoncerner.
I slutet av mars väntas förslag om ”från gård till bord”-strategin och biodiversitetsstrategin 2030. Detta kommer att påverka den nya GLB om det står till Europeiska kommissionen. EU-länderna måste i sina GLB-planer ange att minst 40 % av utgifterna bidrar till klimatmålen. Den europeiska klimatlagen kommer att förankra detta, så de nya GLB-planerna kommer oavsett att prövas mot klimatpolitiken. Därför är det inte att vänta att några belopp för minskning av jordbruksutgifterna redan nu nämns i Bryssel.
Nederländernas premiärminister Mark Rutte kommer under de kommande dagarna vid specialmötet i EU att hålla fast vid sin önskan att den europeiska budgeten och Nederländernas bidrag inte ska öka. Även om han i utbyte skulle få en modernare EU-budget vill premiärminister Mark Rutte inte att bidraget ska öka.
Det sade Rutte tisdagskväll i en debatt i parlamentet i Haag. Det förslag som nyligen lagts fram av EU-president Charles Michel måste i alla fall läggas åt sidan, enligt Rutte. Nederländernas insats för att inte höja EU-budgeten är enligt Rutte bara ett medel för att säkerställa att Nederländerna inte i alla fall ska betala mer än de redan gör.
Europeiska kommissionen vill höja EU:s budget till 1,11 procent av ekonomin i alla EU-länder tillsammans. EU-president Charles Michel satsar med ett kompromissförslag på en budget på 1,074 procent. För Nederländerna motsvarar det en höjning med 2 miljarder euro. Rutte öppnar för en höjning av budgeten, så länge det inte innebär att Nederländerna netto ska bidra med mer.