En grupp miljöorganisationer har lämnat in en stämningsansökan mot den finska regeringen. Organisationerna anklagar Helsingfors för att inte vidta tillräckliga åtgärder för att uppfylla den nationella klimatlagstiftningens mål att bli koldioxidneutral till 2035.
Greenpeace, Finlands naturskyddsförbund och Amnesty International säger att växthusgaserna i framför allt jordbruket och transportsektorn behöver minska. Miljöklubbarna säger också att storskalig avverkning är ett stort hot mot kolbindningen i finska skogar.
Trä- och pappersindustrin från de vidsträckta skogarna är en viktig pelare i den finska ekonomin, men nya EU-lagar för naturskydd ställer allt hårdare krav på detta. Det gäller även träindustrin i andra skogsrika EU-länder som Sverige, Norge och Tjeckien, Slovakien och Rumänien.
Det är inte första gången som finska organisationer vidtar rättsliga åtgärder. Ett liknande klagomål lämnades in 2022, men det avslogs eftersom klimatlagen då fortfarande var för ny för att effektivt kunna bedöma den. Situationen har dock försämrats sedan dess. I den årliga klimatrapporten 2023 medgav den finska regeringen själv att klimatmålen sannolikt inte kommer att nås, vilket ligger till grund för den aktuella rättegången.
Miljöorganisationerna bygger delvis sin talan på en nyligen genomförd dom från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (ECtHR) mot Schweiz, som slog fast att otillräckliga klimatåtgärder utgör ett brott mot mänskliga rättigheter. De finska grupperna hoppas att denna dom ska skapa prejudikat för deras eget fall.
Den finska regeringen försvarar sig med att konstatera att den redan gör betydande ansträngningar för att nå sina klimatmål och att den behöver tid för att införa nya åtgärder. Klimat- och miljöminister Kai Mykkänen har medgett att det finns problem med kollagringen i skogarna, men betonat att det fortfarande finns planer på att ta ytterligare steg.
Denna rättegång i Finland är en del av en bredare trend i Europa, där miljöorganisationer i allt högre grad vidtar rättsliga åtgärder mot regeringar som de anser misslyckas med sin klimatpolitik. I Tyskland vann en grupp ungdomar ett historiskt mål mot regeringen, vilket ledde till strängare klimatlagar.
I Nederländerna tvingades regeringen också av domstolen 2019 att göra mer mot klimatförändringarna efter ett fall som väckts av Urgenda Foundation. Sådana stämningar belyser det ökande trycket på regeringar att på allvar ta itu med klimatförändringarna och uppfylla sina internationella åtaganden