Greenpeace, Finlands Naturskyddsförbund och Amnesty International säger att det framför allt är växthusgaser inom jordbruk och transportsektor som måste minskas. Miljöorganisationerna pekar också på att storskalig skogsskövling är ett allvarligt hot mot kolbindningen i Finlands skogar.
Trä- och pappersindustrin från de vidsträckta skogarna är en viktig pelare i den finska ekonomin, men nya EU-lagar för naturvård ställer allt strängare krav. Det gäller även för träindustrin i andra skogrika EU-länder som Sverige, Norge samt Tjeckien, Slovakien och Rumänien.
Det är inte första gången som finländska organisationer vidtar rättsliga åtgärder. År 2022 lämnades en liknande klagan in, men den avvisades eftersom klimatlagen då var för ny för att kunna bedömas effektivt. Sedan dess har situationen dock försämrats. I den årliga klimatrapporten för 2023 erkände den finska regeringen själv att klimatmålen sannolikt inte kommer att nås, vilket ligger till grund för den nuvarande rättegången.
Miljöorganisationerna baserar sitt ärende delvis på ett nyligen avgjort fall från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (ECHR) mot Schweiz, där det fastslogs att otillräckliga klimatåtgärder utgör ett brott mot mänskliga rättigheter. De finska grupperna hoppas att detta avgörande ska skapa prejudikat för deras egen sak.
Den finska regeringen försvarar sig med att man redan gör betydande insatser för att nå klimatmålen och att det krävs tid för att kunna införa nya åtgärder. Klimat- och miljöminister Kai Mykkänen har medgett att det finns problem med kolbindningen i skogarna, men understryker att planer finns för att vidta ytterligare steg.
Denna rättegång i Finland är en del av en större trend i Europa där miljöorganisationer allt oftare tar rättsliga steg mot regeringar som de anser brister i sin klimatpolitik. I Tyskland vann en grupp ungdomar ett historiskt mål mot regeringen vilket ledde till strängare klimatlagar.
Även i Nederländerna tvingades regeringen 2019 av domstol att göra mer mot klimatförändringar efter en stämning från Urgenda-stiftelsen. Sådana rättsprocesser betonar det ökande trycket på regeringar att ta klimatförändringarna på allvar och uppfylla sina internationella åtaganden.