På EU-nivå har det förhandlats i flera år om införandet av en gemensam europeisk näringsmärkning, den så kallade Nutriscore. Inledningsvis såg det ut som att det skulle vara möjligt, men flera länder sätter fortfarande stopp för detta.
EU:s revisionsrätt säger att förvirringen ”förvärras av det ökande antalet etiketter, logotyper och frivilliga uttalanden för att locka konsumenter.” Vissa av dessa märkningar kan inte bara vara förvirrande, utan också vilseledande, varnar revisorerna.
EU-regler tillåter exempelvis användning av närings- och hälsopåståenden, även för produkter med högt innehåll av fett, socker eller salt, så att sockerrika produkter, som energibars, kan marknadsföras som produkter med högt hälsoinnehåll.
EU-reglerna har inte anpassats till en ständigt föränderlig marknad, vilket gör cirka 450 miljoner europeiska konsumenter utsatta för vilseledande budskap. De påföljande böterna är, tillade revisorerna, inte alltid tillräckliga för att förhindra missbruk.
En talesperson för näringslivet sade att det är producentens och leverantörens uppgift och ansvar att informera köpare och kunder på ett korrekt sätt. Bryssel säger att det är förbjudet ”att lämna vilseledande livsmedelsinformation.”
Den icke-statliga organisationen ”foodwatch international” anser att Bryssel måste föreskriva Nutri-Score som en obligatorisk, harmoniserad och gemensam EU-märkning eller tillåta EU-länderna att införa ett sådant system på nationell nivå.