Nederländerna har tillsammans med Österrike, Sverige och Danmark lagt fram sina egna förslag till en europeisk koronareparationsfond. Denna fyrlandsplan är i viktiga delar diametralt motsatt det nyligen publicerade fransk-tyska förslaget.
Förslaget från de '' eländiga fyra '' kan ses som en reaktion på den kompromiss som presenterades förra veckan av Frankrikes president Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Två förslag ligger nu på förhandlingsbordet i Bryssel.
Ur politisk-administrativ synvinkel är fokus i EU-organ nu på återuppbyggnad efter de tidigare nödåtgärderna. Utsikterna är dock dystra. Ekonomin krymper med i genomsnitt 7,4 procent. Trots denna hotande lågkonjunktur har EU länge kämpat för att finansiera en återuppbyggnadsplan. Välkända raster uppstod igen mellan norr och söder och mellan rika och fattiga.
I denna situation tog Emmanuel Macron och Angela Merkel initiativet förra veckan. De föreslog en återuppbyggnadsfond på 500 miljarder euro, inklusive några andra EU-justeringar. EU-kommissionen måste samla in pengar på kapitalmarknaden och medlemsstaterna kommer att betala tillbaka dem tillsammans.
De fyra ländernas förslag kommer före den reviderade fleråriga budgeten EU för att bana väg för att samla hundratals miljarder dollar för ekonomisk återhämtning. Speciellt länder i södra Europa har drabbats hårt av koronakrisen. Nederländerna har tidigare fått stark kritik från de södra länderna för att Haag sägs vara alltför stel. Nederländerna är ovilliga att ge många miljarder utan villkor.
På onsdag kommer kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att presentera en översyn av flerårsprognosen EU 2021--2027, vilket har varit avsikten hittills. De fyra länderna argumenterar för en tillfällig engångsfond. Den fonden skulle då falla utanför den vanliga EU-budgeten och därmed utanför EU-lagarna och EU-befogenheterna. Det skulle också innebära att Europaparlamentet inte har något att säga om det. Starkt drabbade EU-länder kan ansöka om ett lån från den fonden i högst två år.
Belopp nämns inte (ännu?). Först måste Europeiska kommissionen ta reda på exakt hur mycket pengar som behövs. Berörda länder som vill ha pengar måste själva komma med en återhämtningsplan. Merkel och Macrons stödplan är inte avsedd som ett lån utan som en subvention eller gåva. Den tillåtna skuldbördan i Europa kan öka för dem. Fyrkanten vill inte det.
Merkel säger att detta är en ”extraordinär engångsansträngning” för att stödja de hårdast drabbade länderna. De fyra länderna vill inte heller bidra med extra pengar till den fleråriga budgeten för EU. De vill att den här budgeten ska fortsätta att gälla i sju år och att den tvååriga återvinningsfonden tillfälligt ska gå tillsammans med den.