Anslutningen av Ukraina och åtta andra länder till Europeiska unionen kommer att innebära att jordbrukssubventionerna till de nuvarande 27 EU-länderna måste minskas med cirka tjugo procent.
Detta framgår av en beräkning av Financial Times om de ekonomiska konsekvenserna av att släppa in nya EU-medlemsländer. Ett informellt toppmöte med fyrtio europeiska premiärministrar och presidenter kommer att hållas om detta i helgen i Granada, Spanien.
Bryssel lovade Ukraina tidigare i år att de skulle fatta ett beslut om EU-medlemskap i december. Åtta andra europeiska länder (Moldavien, Georgien och de sex Balkanländerna) har väntat på antagning i flera år eftersom EU först skulle behöva ställa i ordning sitt hus. På grund av det ryska kriget västerut kan detta inte vänta längre.
Enligt nuvarande EU-regler kommer Ukraina efter antagningen att få 96,5 miljarder euro under de första sju åren under den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och ytterligare cirka 90 miljarder euro från andra EU-fonder, såsom Sammanhållningsfonderna.
Uppskattningar från Financial Times tyder på att ankomsten av nio nya deltagare kommer att göra att nuvarande medlemsländer Tjeckien, Estland, Litauen, Slovenien, Cypern och Malta inte längre är berättigade till sådan finansiering.
Att utarbeta en ny europeisk jordbrukspolitik (för perioden 2025 – 2027) blir en uppgift för den nya EU-kommissionen som tillträder efter valet i juni 2024.
Den tidigare stora utbyggnaden av EU kom efter murens fall 1989 och Sovjetunionens kollaps. 1993 erbjöds de flesta östeuropeiska länder möjligheten att bli antagen och 2004 anslöt sig faktiskt tio nya medlemsländer: Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Estland, Lettland och Litauen, kompletterat med Malta och Cypern. Bulgarien och Rumänien följde efter 2007.