Europeiska revisionsrätten konstaterar att EU-länderna bara delvis har tagit itu med problemen i företagsklimatet. Återhämtningsfonden skapades för att mildra pandemins ekonomiska följder, men hittills har reformer och investeringar endast gett begränsade resultat.
Coronafonden är fylld med cirka 650 miljarder euro. EU-länderna kan nyttja dessa medel i utbyte mot löften om att genomföra strukturella reformer som ska ta itu med landspecifika ekonomiska problem.
Av de 82 rekommendationer som gjorts av Bryssel till medlemsstaterna för att förbättra företagsklimatet har ingen genomförts helt. En betydande del har bara marginellt eller inte alls tagits om hand, vilket innebär att befintliga flaskhalsar kvarstår.
Kritiker menar att EU-länderna knappt tagit hänsyn till rekommendationerna och främst använt pengarna till egna projekt.
Revisionsrätten drar slutsatsen att åtgärderna endast i hälften av de granskade fallen bidrar till påtagliga framsteg i företagsklimatet. Även om vissa reformer lett till nya lagar är antalet konkreta förbättringar fortfarande begränsat.
Endast ungefär en tredjedel av de genomförda åtgärderna visar hittills tydliga resultat, och det kan dröja flera år innan effekterna blir synliga.
Den totala budgeten för åtgärder inom företagsklimatet i återhämtningsfonden är 109 miljarder euro. Ändå är potentialen i detta stöd ännu inte fullt utnyttjad. Enligt revisionsrätten är framstegen i många sektorer begränsade och ojämna.
De flesta reformer fördröjs. Mer än en fjärdedel av åtgärderna var i april 2025 fortfarande inte slutförda. Det finns en strikt deadline för genomförandet: alla planerade åtgärder måste vara klara senast i slutet av augusti 2026.
Eftersom all uppmärksamhet i Bryssel nu rör uppbyggnad och expansion av försvarsindustrin samt stärkt ekonomisk autonomi, höjs allt fler röster för att omfördela de icke utbetalda coronasubventionerna till Försvar och Autonomi.