Trump hävdar att handelsavtal i det förflutna har till stor del gynnat utländska partner. Presidenten pekar särskilt på Kanada, Mexiko och Europeiska unionen som parter som enligt honom har haft för lätt tillgång till den amerikanska marknaden. För att rätta till detta vill han införa höga importtullar. På så sätt vill han också skydda de egna amerikanska producenterna.
Analytiker ser detta som en signal om protektionism och eventuellt högre importavgifter. Det kan leda till störningar på den internationella arenan. Trump har länge kritiserat vad han beskriver som 'orättvisa handelspraxis'.
Kritiker ifrågasätter effektiviteten av högre tullar. De menar att konsumenterna i slutändan betalar priset eftersom företagen lägger på den extra importkostnaden på försäljningspriset. Dessutom kan en ökning av protektionismen leda till att även EU och andra handelspartner höjer sina importtullar eller vidtar andra vedergällande åtgärder.
För EU utgör hotet om högre amerikanska importavgifter en betydande utmaning. Den inre marknaden är starkt beroende av export, särskilt inom sektorer som jordbruk och tillverkningsindustri. Även andra sektorer, som flygindustrin, högteknologi och läkemedelsindustrin, är oroade.
Politiskt råder delade meningar inom EU om rätt reaktion. Vissa vill dämpa spänningarna med diplomatiska medel, medan andra förespråkar ett kraftfullt svar, till exempel genom att själva höja tullarna på amerikanska produkter. Tillsammans skulle EU kunna visa att det är berett att försvara sin inre marknad.
Europeiska toppolitiker, däribland kommissionsordförande Ursula von der Leyen, har meddelat att de är villiga att föra samtal. Hittills är det oklart om Trump kommer att genomföra sina hot i praktiken. Nästa vecka hålls ett EU-toppmöte i Bryssel med stats- och regeringschefer, med två viktiga punkter på dagordningen: hanteringen av det ryska kriget i Ukraina och att förhindra ett handelskrig med amerikanerna.