Sedan 2020 har Bulgarien präglats av politisk instabilitet, främst på grund av korruption och nepotism. Denna oro ledde nyligen till att premiärminister Boyko Borisov avgick efter massiva protester.
I detta val verkar Borisovs parti GERB åter vara en stor utmanare, även om det sannolikt kommer att vara svårt att hitta stabila koalitionspartner efteråt. Samtidigt växer stödet för det högerextrema partiet Vazrazhdane, som intar en ultranationalistisk och pro-ryska hållning.
Det bulgariska politiska landskapet fortsätter att vara splittrat på grund av spänningar mellan pro-västliga och pro-ryska sympatier, vilket leder till ett fragmenterat väljarkår. Medan GERB och Vazrazhdane möjligen kan bilda koalition spelar även externa geopolitiska faktorer en roll.
Vazrazhdane, under ledning av den pro-ryska affärsmannen Kostadin Kostadinov, har nyligen framgångsrikt drivit igenom en lag som förbjuder LGBTQ-främjande, liknande liknande rysk lagstiftning. Den hårda hållningen i kulturella och migrationsfrågor har gett partiet ökat väljarstöd.
Valobservatörer fruktar att Bulgarien kan hamna på samma väg som Georgien och tidigare Slovakien, där Moskva-vänliga partier motsätter sig en alltför EU-vänlig inriktning.
Bulgarien har varit medlem i Europeiska unionen sedan 2007, men den politiska instabiliteten och misstänkta nära kopplingar mellan korrupta politiker och skumma affärsmän sätter många hinder för den europeiska integrationen. Vid det senaste valet gav endast 34 procent av väljarna sin röst.
Denna apati bland befolkningen försvårar för politiker att bygga förtroende och genomdriva efterlängtade reformer, inklusive övergången till euron. Bulgarien avsåg ursprungligen att ansluta sig till eurozonen nästa år, men denna process har försenats på grund av den politiska instabiliteten. Det finns också fortfarande invändningar bland EU-länder mot att släppa in Bulgarien i Schengenområdet.