Enligt ministrarna är den nuvarande finansieringssystematiken oumbärlig för livsmedelssäkerhet, landsbygdsutveckling och hållbarhet.
Ministrarna uttryckte sitt stöd för den nya kurs som jordbrukskommissionären Christophe Hansen har föreslagit. Han vill att europeiska bönder ska få större handlingsutrymme, mindre börda från regler och bättre konkurrensmöjligheter med bönder utanför EU. Hansen förespråkar en enklare politik och mer fokus på böndernas ekonomiska situation.
Trots att ministrarna samtyckte till huvuddragen i Hansens planer var de tydliga med en punkt: det får inte göras nedskärningar i jordbruksbudgeten. Under de kommande åren arbetar man på en ny långtidsbudget för EU, och där finns risken att jordbruket tilldelas mindre pengar. EU behöver under de kommande åren hundratals miljarder extra för den europeiska upprustningen och för att stärka den ekonomiska positionen.
Jordbruksministrarna anser detta ansvarslöst. Enligt dem måste jordbrukspolitiken även i framtiden ha en egen, stark budget. De betonar att jordbruk inte bara handlar om livsmedelsproduktion utan också bidrar till säkerhet. Särskilt i tider av geopolitisk spänning är detta viktigt, enligt flera delegationer.
Den tyske jordbruksministern Cem Özdemir, som troligen deltog för sista gången i mötet, underströk vikten av en modern jordbrukspolitik som ger bönder perspektiv. Han stödjer Hansens riktning men varnade för att utan tillräcklig finansiering har även de bästa planerna liten chans att lyckas.
Även Österrike, Polen, Frankrike, Italien och Spanien betonade att jordbruk inte får ställas mot andra prioriteringar såsom försvar eller klimat. Flera länder kallade livsmedelssäkerhet för ett strategiskt mål.
Ministrarna uppmanade Europeiska kommissionen att i tid ge klarhet om de ekonomiska ramarna efter 2027. De vill inte att jordbruk ska få uppmärksamhet först i slutet av förhandlingarna, som det ibland hänt tidigare. Enligt dem måste Bryssel redan nu garantera att jordbrukspolitiken inte blir en restpost.