Den kroatiske premiärministern Andrej Plenković klargjorde att Kroatien, den senaste medlemmen i EU, så snabbt som möjligt vill ansluta sig till unionens innersta kretsar och gå med i det visumfria Schengenområdet. Kroatien vill även införa euron som betalningsmedel så snart som möjligt.
Plenković talade på onsdagen i Zagreb inför en grupp på 60 journalister baserade i Bryssel i samband med invigningen av det kroatiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Kroatien tar över det roterande ordförandeskapet från Finland.
Utöver de prioriteringar som det kroatiska ordförandeskapet har lyft fram de senaste dagarna betonade Plenković att det finns två viktiga nationella mål för hans land: att ansluta sig till Schengen och euroområdet.
På europeisk nivå är det mycket som ska göras under det kommande halvåret. Självklart är det brexit. Den 1 februari förväntas Storbritannien lämna EU, men i slutet av året måste ändå ett handelsavtal finnas mellan London och Bryssel. Dessutom arrangeras ett Balkanmöte i Kroatiens huvudstad Zagreb där man ska diskutera EU:s utvidgning. Kroatien blev år 2013 det sista, det 28:e landet som gick med i EU. Utvidgningen med Montenegro och Albanien bromsas för närvarande av Frankrike och Nederländerna.
Andra viktiga frågor är fastställandet av en långtidsbudget fram till 2027, hanteringen av migrationsfrågan och återuppbyggnaden av ett klimatavtal som ska leda till utsläppsneutralitet år 2050. Kroatien vill självt gå med i Schengenområdet och ta farväl av den nationella valutan kuna; senast 2024 ska euron införas.
Kroatien har nyligen fått en center-vänster president. Men högernationalismen är fortfarande stark i landet som under första halvåret 2020 har ordförandeskapet i Europeiska unionen. I söndags hölls presidentval i Kroatien. I andra omgången besegrade den socialdemokratiske kandidaten Zoran Milanovic (53) den konservative sittande statschefen Kolinda Grabar-Kitarovic med 52,7 mot 47,3 procent. Hans femåriga mandatperiod börjar i februari.
Den nye kroatiske presidenten försökte efter valvinsten finna de rätta orden. Han vill vara en statschef över partierna, för alla 4,5 miljoner kroater, i ett liberalt, demokratiskt och europeiskt land. Han vill inte bedriva politik i bakgrunden. Han vill inte längre tala om det förflutna och agera strikt inom grundlagens ramar, sade Milanovic.
Allt detta borde förstås ha hänt i Kroatien för länge sedan. Denna lista visar hur mycket som fortfarande fattas i Kroatien, med termer som korruption, nepotism, ostraffade krigsförbrytelser och dåliga relationer med grannländerna. Med Serbien pågår ett handelstvister och en bitter debatt om utlämning av varandras krigsförbrytare. Slovenien blockerade länge Kroatiens EU-medlemskap på grund av fiskeri- och territoriella tvister.
Ett av de största kroatiska korruptionsärendena fick nyligen ett tillfälligt slut. Den tidigare premiärministern Sanader dömdes till sex års fängelse för att ha tagit emot tio miljoner euro i mutor.