Genomsnittliga jordbruksinkomster i Europeiska unionen ökade mellan 2007 och 2018, men förblev på en relativt låg nivå. Det genomsnittliga rörelseresultatet steg under de tio åren från 28 800 till 35 300 euro.
De direkta jordbrukssubventionerna EU utgjorde i genomsnitt 28% av jordbruksinkomster med stora skillnader per land. Detta visar den senaste analysen av uppgifterna från Agricultural Accounting Information Network (BIN), som nyligen presenterades av EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk (GD AGRI).
Litauen hade den största andelen CAP -subventioner med 70%, följt av Finland och Estland med 67% respektive 66%. Däremot utgjorde premier i Nederländerna endast 9% av företagens inkomst. Detta gäller särskilt inom jordbruk, mejeri och fjäderfä och blandade gårdar, och mycket mindre för vinodlare och trädgårdsodling.
Det finns emellertid betydande skillnader inte bara mellan medlemsstaterna utan också mellan åldersgrupper och kön. De högsta beloppen per jobb genererades i nordväst om EU och de lägsta i öst.
Företag som drivs av kvinnor hade i genomsnitt 38% lägre intäkter. Enligt rapporten tenderar kvinnliga företagsledare att driva mindre företag, både i areal och produktionsvolym.
Som väntat avslöjar analysen också stora skillnader mellan EU -länderna när det gäller företagsstrukturer. De högsta tillgångarna finns i de nederländska och danska företagen med i genomsnitt cirka 3,1 miljoner euro och 2,7 miljoner euro. Detta beror främst på de mycket höga markpriserna och den stora andelen investeringskrävande exploateringsformer i dessa två länder. Gårdarna i Rumänien hade de minsta tillgångarna till 55 000 euro.
En genomsnittlig gård i EU 2018 var 37 hektar. Men även här finns det betydande skillnader. I Slovakien var detta i genomsnitt 445 hektar, på Malta 3 hektar. Större delen av fastigheten ägs av andra. I hela samhället var 56% av den odlade marken uthyrd.