Genomsnittsinkomsten för jordbruksföretag inom Europeiska unionen ökade mellan 2007 och 2018, men förblev på en relativt låg nivå. Det genomsnittliga företagsresultatet steg under dessa tio år från 28 800 till 35 300 euro.
De direkta EU-jordbrukssubventionerna utgjorde i genomsnitt 28 % av jordbruksinkomsten med stora skillnader mellan länderna. Detta framgår av den senaste analysen av uppgifter från informationsnätverket för jordbruksbokföring (BIN), som nyligen presenterades av Generaldirektoratet för jordbruk vid Europeiska kommissionen (DG AGRI).
I Litauen var andelen CAP-subsidier högst med 70 %, följt av Finland och Estland med respektive 67 % och 66 %. I Nederländerna utgjorde premieutbetalningarna däremot endast 9 % av företagsinkomsten. Detta gäller särskilt inom jordbruk, mejerier och fjäderfä samt bland blandade företag, medan det är betydligt mindre för vinodlare och trädgårdsbruk.
Det finns dock betydande skillnader, inte bara mellan medlemsstaterna utan även mellan åldersgrupper och kön. De högsta beloppen per sysselsatt genererades i nordvästra EU och de lägsta i östra EU.
Företag som drivs av kvinnor uppnådde i genomsnitt 38 % lägre inkomster. Enligt rapporten driver kvinnliga företagsledare oftast mindre företag, både vad gäller areal och produktionsvolym.
Som förväntat visar analysen också stora skillnader mellan EU-länder vad gäller företagsstrukturer. De högsta tillgångarna återfinns hos de nederländska och danska företagen med i genomsnitt cirka 3,1 miljoner respektive 2,7 miljoner euro. Detta beror främst på de mycket höga markpriserna och den stora andelen investeringsintensiva driftformer i dessa två länder. Gårdarna i Rumänien hade med 55 000 euro den minsta förmögenheten.
En genomsnittlig jordbruksfastighet inom EU var 37 hektar stor år 2018. Men här finns också betydande skillnader. I Slovakien var arealen i genomsnitt 445 hektar, i Malta 3 hektar. Den största delen av fastigheten ägs av andra. I hela unionen arrenderades 56 % av jordbruksmarken.