Det måste införas ett europeiskt förbud mot att godkänna sjukdomsframkallande konstgjorda produkter som den kemiska PFAS. Det föreslog den nederländska ministern Stientje van Veldhoven (Miljö) för sina EU-kolleger i Bryssel.
Genom ett godkännandeförbud (restriktionsförslag) blir PFAS och andra liknande produkter förbjudna i alla icke-essentiella användningsområden. Danmark, Sverige, Luxemburg, Belgien, Österrike, Italien och Frankrike stödde det nederländska förslaget.
Den nederländska ministern Van Veldhoven sade i en kommentar: ”Jag anser att vi måste stänga kranen för PFAS. Teflonbeläggningen kan vara praktisk i en panna, men samtidigt bryts dessa ämnen aldrig ner i vår miljö och kan vara skadliga för vår hälsa. PFAS kommer fortfarande in i vårt land från alla håll varje dag. Vi kan inte lösa detta själva och måste ta itu med problemet i hela Europa.”
År 2018 blev det känt att PFAS finns i mycket små mängder i marken över hela landet. PFAS är samlingsnamnet för cirka 6000 konstgjorda ämnen, varav några misstänks vara cancerframkallande. Det är tydligt att när ämnena väl finns i miljön bryts de aldrig ner. Materialet används bland annat i non-stickbeläggningen i stekpannor, vattenavvisande kläder och reflexer.
När det nyligen upptäcktes att mängden PFAS i marken kraftigt överstiger de tillåtna kriterierna, införde den nederländska regeringen ett transportförbud för förorenad jord. Det ledde till att nybyggnationer i stort sett stoppades överallt. Därefter utvidgade regeringen kriterierna men beslutade samtidigt att arbeta för ett EU-omfattande förbud.
Det speciella med det nu föreslagna restriktionsförslaget är att alla skadliga PFAS-ämnen, totalt cirka 6000, för första gången förbjuds på en gång. På så sätt förhindras att en typ av PFAS ersätts med en annan sort.
Det förväntas ta fem år innan förbudet träder i kraft. Första steget är att Nederländerna beskriver varför restriktionen behövs, inklusive risker, alternativ, kostnader för dessa och förväntade miljö- och hälsofördelar. Därefter är det Europeiska kommissionens, slutligen EU-regeringens och Europaparlamentets tur att agera.