Även efter avskaffandet av mjölkkvoterna 2015 är Nederländerna ett av de fem mest konkurrenskraftiga mejeriländerna i EU. Tillsammans med Belgien, Luxemburg, Danmark och Irland utgör de den ledande gruppen där antalet specialiserade mjölkgårdar har varit "relativt oförändrade" under de senaste tio åren.
En ny vetenskaplig irländsk-nederländsk studie visar att det främst är kooperativ som har en "hög marknadsandel" på mer än 50% i de skandinaviska länderna, samt i Irland, Nederländerna, Frankrike och Österrike. Dessa stora mjölkbönder klarar prisfluktuationerna på de europeiska och internationella mejerimarknaderna.
Det förväntas att särskilt små företag kommer att få det svårt under de kommande åren. Studien utarbetades av forskare från det irländska jordbruksinstitutet Teagasc och dr.ir. Roel Jongeneel från Wageningen WUR.
Studierapporten har utarbetats för Europaparlamentets jordbruksutskott och tar inte bara hänsyn till utvecklingen av mjölkproduktionen de senaste åren hittills, utan ger också rekommendationer för de kommande åren. Det noteras till exempel att antalet mjölkgårdar i EU-länderna har ökat på grund av tillkomsten av nya EU-medlemsländer, och att den totala produktionen har ökat på grund av avskaffandet av mjölkkvoten.
Men mejerisektorn över hela Europa har också genomgått ett antal "strukturella" förändringar under de senaste tjugo åren, inklusive: en stor minskning av antalet mjölkgårdar; en allmän ökning av den genomsnittliga storleken på mjölkgården; och en långsiktig minskning av antalet mjölkkor. I ett antal EU-länder släpar utvecklingen av mejerisektorn avsevärt efter, enligt de nya siffrorna.
Forskarna betonar att miljöpolitiken – både på EU-nivå och i EU-länder – "utövar ett allt större inflytande" på mejerisektorn. "Att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra vattenkvaliteten har en ökande inverkan på EU-mejerisektorn och är i vissa medlemsstater lika, om inte viktigare, än den gemensamma jordbrukspolitiken." Sådana skyldigheter hotar att förvirra, alienera och avskräcka bönder”, säger författarna.
Inför framtiden påpekas att mjölkproduktion kommer att fortsätta att behöva ekonomiskt stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken EU, och att EU måste komma med "instrument och incitament" (läs: ekonomisk kompensation) för att minska gödselöverskottet och att minska utsläppen av växthusgaser. Det föreslås till och med att införa någon form av CO2-skatt och ett avräkningssystem för kväverättigheter, jämförbart med dagens handel med utsläppsrätter för stora industriföretag.
De första förberedande diskussionerna förs redan i officiella och politiska kretsar i EU och planer förbereds för en ny gemensam jordbrukspolitik för perioden 2025-2030. Efter EU-valet i juni ska andra koalitionsavtal träffas i det nya EU-parlamentet, som ska genomföras av en ny EU-kommission från 2025.