En ny vetenskaplig irländskt-nederländsk studie understryker att det främst är kooperativ som har en “hög marknadsandel” på över 50 % i de skandinaviska länderna, men även i Irland, Nederländerna, Frankrike och Österrike. Dessa stora mjölkbönder kan hantera prisfluktuationer på de europeiska och internationella mjölkmarknaderna.
Särskilt små företag förväntas få det svårt under de kommande åren, enligt förväntningarna. Studien har utarbetats av forskare från det irländska jordbruksinstitutet Teagasc och dr.ir. Roel Jongeneel från Wageningen University & Research (WUR).
Studierapporten har tagits fram för jordbrukskommittén i Europaparlamentet och behandlar inte bara utvecklingen inom mjölkproduktionen under de senaste åren fram till idag, utan ger även rekommendationer för de kommande åren. Bland annat konstateras att antalet mjölkgårdar i EU-länderna har ökat på grund av tillkomsten av nya EU-medlemsstater och att den totala produktionen har ökat efter avskaffandet av mjölkkvoterna.
Europeiska mejerisektorn har dock under de senaste tjugo åren också genomgått flera “strukturella” förändringar, inklusive: en stor minskning av antalet mjölkgårdar; en allmän ökning av den genomsnittliga storleken på mjölkgårdar; och en långvarig minskning av antalet mjölkkor. I vissa EU-länder kvarstår en ganska långsam utveckling inom mejerisektorn, enligt de nya siffrorna.
Forskarna betonar att miljöpolitiken – både på EU-nivå och inom EU-länderna – “utövar ett allt större inflytande” på mejerisektorn. ”Att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra vattenkvaliteten har allt större betydelse för EU:s mejerisektor och är i vissa medlemsstater redan lika viktigt, om inte viktigare än den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP)”. Sådana krav riskerar att förvirra, alienera och avskräcka bönderna,” konstaterar författarna.
Med tanke på framtiden framhålls att mjölkproduktionen fortsatt kommer att behöva ekonomiskt stöd från den gemensamma EU-jordbrukspolitiken (CAP) och att EU måste införa ”instrument och incitament” (läs: ekonomiska ersättningar) för att minska gödselöverskottet och utsläppen av växthusgaser. Det föreslås till och med att införa en form av koldioxidskatt och ett system för fördelning av kväverätter, liknande den nuvarande handeln med utsläppsrätter för stora industriföretag.
I tjänstemanna- och politiska kretsar inom EU förs redan de första inledande diskussionerna och planeringar för en ny gemensam jordbrukspolitik för perioden 2025–2030. Efter Europavalet i juni måste nya koalitionsöverenskommelser göras i det nya Europaparlamentet, vilka ska genomföras från 2025 av en ny europeisk kommission.