Mer än hälften av fallen visar att ytvatten innehåller för mycket bekämpningsmedel. Nederländernas ytvatten räknas därmed till de mest förorenade i Europa. Detta framgår av en undersökning från en större nederländsk miljöorganisation om hur de tretton regionala provinsstyrelserna fullgör sina uppgifter.
Det framgår att några provinser fortfarande inte har infört EU-regler som gällt under många år mot vattenföroreningar. Miljöorganisationen förespråkar att riksregeringen i Haag tar på sig uppgiften att lösa detta problem. Även föreslås att enbart ekologiskt jordbruk ska tillåtas i känsliga områden.
Europa tvingar länder att stoppa eller minimera användningen av bekämpningsmedel i grundvattenområden och de skyddade Natura 2000-områdena. Provinserna ansvarar nu huvudsakligen för skyddet av dessa områden, men tillåter ändå användning av många, ofta mycket giftiga, bekämpningsmedel.
I dessa områden finns många odlingar där det ofta sprutas intensivt, som potatis, blomlök och päron. Eftersom Nederländerna därmed bryter mot europeisk lagstiftning har miljöorganisationen lämnat in ett klagomål till Europeiska unionen om den nederländska politiken.
Även utanför dessa känsliga områden gör Nederländerna för lite för att skydda vattnet. Buffertzoner ska säkerställa att bekämpningsmedel vid sprutning inte hamnar i närliggande diken. Nederländerna har oftast buffertremsor på knappt en meter, men för att minska avrinningen med cirka tre fjärdedelar skulle dessa remsor behöva vara minst 15 till 20 meter breda.
I det lågt liggande nederländska våtmarkslandskapet ligger dikena ofta bara några tiotals meter från varandra. Att införa gödslingsförbud i sådana breda europeiska remsor längs diken skulle innebära att det nästan inte skulle vara tillåtet någonstans.