Domstolen anser att övergångsperioden på 17 år för förbudet mot gallergolv är för lång och att den inte kan motiveras på ett objektivt sätt.
Författningsdomstolen har inte angett något nytt datum; djurskyddsminister Johannes Rauch (De Gröna) föreslår nu en deadline i juli 2030, med en övergångsfas från juli 2025.
Därtill ska ursprungsmärkning införas i österrikiska restauranger, så att konsumenterna medvetet kan välja österrikiskt kött, enligt koalitionen mellan konservativa ÖVP och De Gröna. Rauch uppmanade till att snabbt nå en överenskommelse.
Det finns 20 000 smågrisuppfödare i Österrike, varav två tredjedelar är köttgrisföretag, som nu berörs. Mot detta går österrikiska lantbruksorganisationer till motkamp.
Domstolens beslut har lett till splittrade reaktioner. Djurvänner välkomnar förkortningen av övergångsperioden och kräver en snabb anpassning av lagstiftningen. De förespråkar också högre bidrag för att göra det möjligt för grisuppfödare att snabbt övergå till mer djurvänliga stallssystem.
Reaktionerna inom österrikisk politik är också splittrade. Medan De Gröna ser författningsdomstolens utslag som en seger för djurskyddet, betonar företrädare för andra partier, som SPÖ, behovet av en balanserad strategi.
Grisuppfödare och jordbruksdepartementet uttrycker också oro. De framhåller att en sådan abrupt förändring kan få allvarliga konsekvenser för sektorn. Föreningen av Österrikiska Grisuppfödare (VÖS) ifrågasätter om de föreslagna åtgärderna är genomförbara och varnar för möjliga negativa effekter på österrikisk köttproduktion.
Jordbruksminister Norbert Totschnig (ÖVP) betonade att tillgången till lokal mat, djurvälfärden och gårdarnas överlevnad måste garanteras: "Vi får inte äventyra vår österrikiska schnitzel och bli beroende av import från utlandet."

