Den fleråriga ramen MFR 2028-2035 ska fastställas i år. Revisionsrätten gör inga politiska eller bindande uttalanden, men ger tungt vägande och sakkunniga råd om hur redovisningen och den ekonomiska förvaltningen inom EU ska utformas.
Det mest iögonfallande är den stora tvekan som experterna uttrycker kring EU-kommissionens förslag att överskott eller underskott i EU-länderna inte längre ska betalas ut eller dras av i faktiska penningbelopp.
Avräkning
I stället vill Bryssel att EU-länderna framöver ska hålla sig till avtalade ”mål” och ”resultatavtal”. Enligt revisionsrätten innebär detta att man inte längre granskar om ”EU-politikens målsättningar” uppnås. Det är samma arbetssätt som användes vid avräkningen av de så kallade coronafonderna.
Promotion
Dessutom påpekar revisionsrätten att i många EU-länder görs det inte mycket för efterhandskorrigering eller avräkning när det visar sig att tidigare överenskomna uppgifter inte utförs. Så skulle 650 miljoner euro av coronafonderna vara felanvända eller inte använda alls.
Besparingar
Europeiska kommissionen vill under de kommande åren spendera många miljarder extra på försvar och reindustrialisering, och samtidigt skära ned hundratals miljoner euro på samordningspolitik, regionalisering och den gemensamma jordbrukspolitiken.
Europeiska jordbruksorganisationer ser i revisionsrättens kommentarer och rekommendationer stöd för sin uppfattning att sammanslagningen av bidragsfonderna inte bör genomföras, och att man inte kan dra ned på jordbruket.
Ännu justeringar
Andra menar däremot att det är logiskt att revisionsrätten främst fokuserar på juridiska och administrativa fallgropar och möjliga brister, och att Europeiska kommissionen nästa år ännu kan lägga fram justeringar och förbättringsförslag till EU-länderna och EU-politikerna.