Den nattliga attacken drabbade en välbesökt byggnad i stadens centrum. Förutom de femton döda fördes över trettio skadade människor till sjukhus. Räddningstjänsten arbetade i flera timmar under svåra förhållanden för att få ut överlevande ur rasmassorna. Explosionen förstörde flera våningar och orsakade svåra bränder, samtidigt som närliggande bostadskomplex tog stora skador.
Enligt ukrainska myndigheter avfyrades tiotals raketer och drönare mot olika delar av landet, där Kyiv drabbades hårt. Måltavlan verkade inte enbart vara militär utan särskilt civil. Invånare beskriver hur fönster och väggar kollapsade och att många familjer hastigt fick lämna sina hem. Attacken förstärkte känslan av att huvudstaden är permanent hotad.
Europeiska ledare reagerade chockat och fördömde attacken skarpt. De betonade att detta inte var en isolerad händelse, utan del av en bredare terrorstrategi mot civilbefolkningen.
Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallade det en brutal handling som visar att Ryssland medvetet attackerar civila mål. Hon förklarade att Europa inte kommer att låta sig skrämmas och att stödet till Ukraina fortsätter oförminskat. Enligt henne är det europeiska svaret tydligt: att hålla fast vid solidaritet och öka det politiska och ekonomiska trycket på Moskva.
Också från London hördes kraftfulla ord. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer påpekade att attacken träffade en byggnad där även brittisk representation finns och talade om en flagrant kränkning av internationell rätt. Han betonade att Storbritannien inte kommer att vika sig och att man kommer att fortsätta stödja Ukraina både militärt och diplomatiskt.
Ukrainas president Volodymyr Zelensky förklarade att attacken är ett bevis på Rysslands förakt för fredsprocessen. Enligt honom var detta ingen misstag utan en medveten handling mot civila mål i Kyiv. Han uppmanade världen att inse att så länge Ryssland fortsätter ostraffat minskar chanserna till fred och att trycket på Moskva måste öka.
Samtidigt avvisar president Vladimir Putin fortfarande förslag om direkta samtal. Både ukrainska och amerikanska initiativ för att förhandla om ett eldupphör avvisas systematiskt. Dörren till diplomatiska förhandlingar förblir därför stängd och en vändning mot fredssamtal tycks längre bort än någonsin.
Attacken i Kyiv har återigen väckt diskussionen i Europa om stödet till Ukraina. Flera länder menar att denna händelse visar att Ryssland inte är att lita på och att ytterligare militärt och humanitärt stöd är nödvändigt. Samtidigt höjs röster för att isolera Ryssland internationellt hårdare, för att öka trycket på att upphöra med sin aggression.