Sedan början av Rysslands krig mot Ukraina har kritisk infrastruktur attackerats flera gånger, exempelvis genom att kablar och ledningar dragits av med hjälp av skeppsankare som släpas över havsbottnen. NATO misstänker att detta sker på uppdrag av Moskva, bland annat med inhyrda oljetankers.
Med sin skuggflotta av fartyg under utländsk flagg kringgår Ryssland oljeembargot som införts på grund av dess aggressiva krig mot Ukraina. Ett fartyg som misstänks tillhöra denna flotta misstänks vid flera tillfällen runt jul ha dragit av flera kablar. Det kinesiska fartyget har satts under beslag av Finlands flotta.
Att förstöra ledningar på havsbottnen hotar leveranser av elektricitet och bränslen som Europa behöver för sin ekonomiska utveckling. Därför utökas bevakningen med marinfartyg i Östersjön, även av några nederländska fartyg.
Därtill måste de juridiska möjligheterna utökas, sade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz inför NATO-mötet i Helsingfors.
Frågan som måste besvaras är om marinsoldater från ett land får borda ett utländskt fartyg om det fartyget misstänks eller ertappas med hybridhot. Det är också ännu oklart om det får göras av NATO.
Även NATO-ledaren Mark Rutte påpekade på måndagen i Europaparlamentet i Bryssel att ryska terroristiska aktiviteter mot ett enda Östersjöländer ändå kommer att leda till en full NATO-reaktion. Putin måste veta att om han gör något i Östersjöregionen så drabbar han inte bara dessa länder utan alla NATO-länder, och att han också kommer att stå öga mot öga med Berlin, London och Haag, varnade han Moskva.
Litauens försvarsminister Dovilė Šakalienė sade att hon har talat med Sverige, Finland, Estland, Lettland, Polen och Nederländerna och att de är överens om att det finns ett "akut behov" av att se över internationell lagstiftning för att kunna agera mot former av hybridkrigföring. Enligt förbundskansler Scholz kan detta innebära särskilda sanktioner mot fartyg, rederier och andra företag.