Detta historiska genombrott markerar en ny fas i de bilaterala relationerna, som tidigare i år nådde en lågpunkt. Schweiz avbröt då förhandlingarna på grund av meningsskiljaktigheter om omfattningen av europeisk lagstiftning i landet, särskilt gällande utländska medborgares och migranters rättsliga ställning.
Det förestående förnyade associeringsavtalet kommer att ersätta mer än 1200 delvis motstridiga avtal och regelverk som under de senaste decennierna slutförts mellan Bern och Bryssel. Många av dessa avtal, såsom de om livsmedelssäkerhet, jordbruk, klimatförändringar och miljöskydd, är föråldrade och måste anpassas för att bättre möta dagens utmaningar.
En av huvudpunkterna i överenskommelsen är inrättandet av en tvistlösningskommitté. Detta ska säkerställa att schweizisk lagstiftning är förenlig med EU:s regler. Den inkluderar bland annat en skiljedomstol som erbjuder lösningar vid tvister, särskilt när det gäller rättigheterna för utländska arbetstagare.
Dessutom har det lagts till att Schweiz åter kommer att delta i vetenskapliga EU-program som Horizon Europe och Erasmus. Detta innebär att schweiziska forskare och studenter återigen får tillgång till framgångsrika europeiska projekt och utbytesprogram.
Även om avtalet hyllas som historiskt måste det fortfarande godkännas av det schweiziska parlamentet och eventuellt genom en folkomröstning av befolkningen. Särskilt det högerinriktade schweiziska folkpartiet (SVP) har redan meddelat att de kommer att motsätta sig vissa delar av avtalet, såsom bestämmelserna om fri rörlighet för personer.