På grund av oenighet i den tyska koalitionen måste EU skjuta upp införandet av kedjeansvar och obligatoriska försiktighetsåtgärder för (medelstora) stora företag. De två liberala FDP-ministrarna Lindner (finans) och Buschmann (justitie) anser att den nya europeiska lagen om due diligence avviker för mycket från den befintliga tyska lagen om kedjeansvar.
Enligt FDP:s medlemmar går den planerade EU-lagen långt utöver vad som anses praktiskt och rimligt, och de fruktar att det kommer att få negativa konsekvenser för den tyska ekonomin. Spärrpositionen möttes på förhand av skarp kritik från politiker från SPD och De gröna, som också är osams med FDP:s medlemmar om finansieringen av den önskade jordbruksomställningen.
Liksom i andra EU-länder, inom den tyska koalitionen, avstår ministrarna från att rösta om EU-beslut i händelse av politiska meningsskiljaktigheter. Eftersom Italien också avstod från att rösta i Bryssel i sista minuten fick förslaget inte den erforderliga två tredjedels majoritet.
På grund av blockaden i Tyskland har godkännandet av den europeiska lagen om leveranskedja tillfälligt stoppats. Det väcker frågan om direktivet kan antas före valet till Europaparlamentet i början av juni. Nederländerna (liksom vissa andra EU-länder) har redan ett due diligence-system som en del av Corporate Social Responsibility Act, men det är (fortfarande?) begränsat och frivilligt.
I Tyskland har en nationell lag varit i kraft sedan 2023 som kräver att stora företag ska säkerställa efterlevnad av internationella mänskliga rättigheter och miljöstandarder i sina egna leverantörskedjor. EU-lagen skulle gälla företag med 500 anställda eller fler, inklusive företag som inte har sitt huvudkontor i något av EU-medlemsländerna, men genererar hög omsättning i EU.
Enligt de så kallade noggranna styrningsreglerna ska företag inte bara bedöma sina egna agerande för mänskliga rättigheter och konsekvenserna för miljö och klimat, utan även sina (råvaru)leverantörers och deras kunders. Överträdelser kan också leda till böter.
Mindre företag med minst 250 anställda skulle behöva följa regelverket om 20 miljoner euro av deras omsättning uppnås inom textilindustrin, jordbruk och livsmedelsproduktion eller utvinning och bearbetning av mineralråvaror.
Detta skulle innebära att (till exempel) matberedare inte bara skulle behöva kontrollera om deras leverantörer av potatis, lök eller sockerbetor följer EU-reglerna om bekämpningsmedel, utan också (till exempel) om deras köpare betalar den lagstadgade minimilönen.