Europeiska fackföreningar anser att rättigheterna för säsongsarbetare inom jord- och trädgårdsbruk bör lagstadgas i den nya gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) på EU-nivå.
I ett öppet brev uppmanas att ’sociala rättigheter’ för uthyrd personal ska fastställas i de pågående trilogförhandlingarna om den nya EU-jordbrukspolitiken.
Det öppna brevet är undertecknat av en bred allians bestående av mer än 300 internationella och nationella fackföreningar, arbetstagarorganisationer och solidaritetsgrupper, däribland CNV, FNV, Greenpeace och Amnesty International från Nederländerna.
Initiativet hänvisar bland annat till början av förra året, vid coronapandemins utbrott, då reseförbud infördes för stora grupper utländska inhyrda arbetare. De fick inte resa någonstans, samtidigt som jordbruket i många EU-länder hade stor brist på tillfällig arbetskraft.
Begäran om att införa ’sociala rättigheter’ i GJP riskerar att bli ett nytt hinder i de redan svåra trilogförhandlingarna mellan Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och de 27 jordbruksministrarna.
Många regeringar är tveksamma och pekar på de mycket stora skillnaderna i lön och behandling av (oftast utländska) inhyrda arbetare. Dessutom skiljer det sig inte bara mellan länder utan även mellan olika branscher.
Fackföreningarna betraktar däremot de stora skillnaderna som ett skäl att faktiskt reglera något på EU-nivå. Europaparlamentet har nyligen godkänt en reglering för lagstadgad minimilön. EU-länder invänder att arbetsvillkor, kollektivavtal och löner är nationella frågor som inte omfattas av EU:s befogenheter.
Europaparlamentet har starkt stödjat införandet av ’sociala villkor’ i GJP. Villkoren skulle avse arbetstid, hälsa och säkerhet samt bostäder för mobila och migrerande arbetare.
I det öppna brevet, publicerat den 17 februari, föreslås att direkta GJP-betalningar (i den första pelaren) ska kopplas till efterlevnaden av arbetsvillkor. Även om GJP-stöden redan är kopplade till exempelvis miljökrav, folkhälsa och djurvälfärd, har fackföreningsrättigheter och ’sociala rättigheter’ hittills inte spelat någon roll för utbetalningen av jordbruksstöd.
Arbetsförhållandena inom den europeiska jordbrukssektorn är enligt undertecknarna bland de ”mest utmanande och otrygga” inom EU:s ekonomi. De pekar också på ett utbrett arbetsmissbruk och exploatering.
Minst tio miljoner människor arbetar inom europeiskt jordbruk, främst som säsongsarbetare, dagsanställda eller i andra osäkra anställningsformer, där hela 61,2 % av jordbruksarbetarna utför ”informellt arbete”.