Antalet EU-länder som inte vill höja EU:s långtidsbudget för 2021 till 2027 ökar. Sverige, Österrike och Danmark ansluter sig till det nederländska och tyska motståndet mot en höjning. Det hotar att skapa en konfrontation i Europas beslutsfattande mellan EU-regeringar, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.
Dessa fem länder vill under de kommande sju åren inte spendera mer än 1 procent av den gemensamma europeiska inkomsten, vilket framkom i Luxemburg där EU:s finansministrar möttes under två dagar. Europeiska kommissionen anser att långtidsbudgeten bör höjas till 1,11 procent, och Europaparlamentet tycker till och med att 1,3 procent behövs.
Enligt Österrikes finansminister Eduard Müller går det inte att bortse från denna ”koalition av fem nettobetalarländer”. ”När britterna lämnar EU finansierar vi 40 procent av den europeiska hushållsekonomin. Den situationen måste tas i beaktning.” Kommissionen och Europaparlamentet menar att fler uppgifter och mer arbete (klimatpolitik, miljö!) kräver en större budget.
Nederländernas finansminister Wopke Hoekstra sade att 1 procent av de samlade ekonomierna är ”mer än tillräckligt”. Samtidigt måste det fleråriga ekonomiska ramverket (flerårsbudgeten) moderniseras, sade han. ”Låt oss börja med 2000-talet, med teman som innovation, klimatförändring och gränskontroll.”
EU-kommissionär Günther Oettinger (budget) varnade i Bryssel på onsdagen att budgeten måste växa för att tillgodose alla medlemsländers önskemål. EU:s medlemsländer måste enhälligt komma överens om det fleråriga ekonomiska ramverket.
EU-ländernas stats- och regeringschefer ska vid sitt toppmöte den 17–18 oktober ta ställning till en eventuell budgethöjning. På agendan för mötet finns även ett eventuellt brittiskt utträde ur EU samt utnämningen av en ny fransk kandidat till Europeiska kommissionen.