Den nya EU jordbrukskommissionären Christophe Hansen har tillkännagett inrättandet av en permanent rådgivande styrelse för jordbruk och livsmedel (Europeiska styrelsen för jordbruk och livsmedel, EBAF) i sin första officiella handling.
Beskedet kommer vid en smärtsam tidpunkt: en dag innan Bryssel - efter år av diskussioner - antog det kontroversiella frihandelsavtalet med Mercosur-länderna. Europeiska bönder har protesterat mot detta fördrag i flera år, eftersom livsmedelsimport från dessa länder måste uppfylla mindre strikta krav än de som gäller för EU-bönder.
Genom att etablera EBAF försöker Hansen ta bort spänningar inom jordbrukssektorn. Inrättandet av en sådan permanent samrådsplattform tillkännagavs redan tidigare i år – strax före valet till Europaparlamentet – av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Som svar på stora bönders demonstrationer i flera EU-länder hade hon kallat till ett strategiskt jordbruksmöte.
Kommittén kommer att inrättas för fem år och förväntas sammanträda två till sex gånger per år. Om brådskande råd behövs kan kommissionär Hansen också kalla till ytterligare möten. Förfarandet för att fastställa sammansättningen av det rådgivande rådet inleds i januari.
"Det är avgörande att involvera bönder i utarbetandet av EU-jordbrukspolitiken", sade den nya jordbrukskommissionären. Enligt Hansen är det rådgivande rådet ett sätt att ge bönder en strukturell plattform, där de direkt kan uttrycka sin oro i Bryssel och påverka den policy som ska utarbetas. Enligt honom borde detta bidra till att överbrygga klyftan mellan jordbrukssektorn och Bryssel.
Hansen säger att han vill förenkla jordbrukspolitiken och göra den hållbar, med blick för biologisk mångfald och klimatmål. Han vill också att EU ska reformera den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) ytterligare så att jordbrukare kan få bättre stöd för att uppfylla miljökraven utan att skada deras konkurrenskraft.
Ratificeringen av Mercosur-avtalet måste fortfarande godkännas (delvis) av en kvalificerad majoritet av EU-länderna och av Europaparlamentet. Den rättsliga statusen diskuteras fortfarande bakom kulisserna.
Frankrike och Polen har redan meddelat att de kommer att försöka skapa en "blockerande minoritet" inom 27-EU-länderna. Om Italien går med kan detta bli möjligt. Andra EU-länder betonar att frihandelsavtalet är bredare och mer långtgående än bara jordbrukssektorns intressen. De påpekar att EU-länderna också kan dra nytta av det nya frihandelsavtalet genom EU-exporten av teknologi och andra produkter.