Det franska parlamentsvalet har lett till en dramatisk förändring i det politiska landskapet. Tvärtemot alla förutsägelser vann den högerextrema National Front ingen majoritet, och den hastigt bildade koalitionen av vänsterpartier framstod som vinnare av valurnstriden.
En anmärkningsvärd utveckling är återupplivandet av vänsterkoalitionen ledd av Jean-Luc Mélenchon. Denna koalition, som består av socialister, gröna och kommunister, har gjort betydande framsteg och stör den traditionella franska maktdelningen. Tidigare har liknande försök att bilda en 'vänsterfront' misslyckats på grund av stora motsättningar mellan programmen och politiker från 'den splittrade vänstern'.
Vänsterkoalitionen kan nu bilda regering med president Emmanuel Macrons nuvarande regeringsparti, som som andra parti lockade en större andel väljare än man tidigare räknat med.
Progressiva politiker i EU berömmer den franska väljaren för deras val att motverka extremhögerns fortsatta framväxt. De ser det franska valet som ett exempel på hur samarbete och koalitionsbygge kan leda till en mer balanserad och inkluderande politik.
Valurnresultatet ses också som ett "nej" mot extremhögern, där Marine Le Pens Rassemblement National (RN) vinner platser, men inte tillräckligt för att komma till makten. Stora demonstrationer har också hållits i Tyskland i månader mot eventuellt samarbete med det högerextrema AfD.
I Nederländerna kom en regering ledd av ett extremhögerparti till makten förra veckan. Anti-EU och anti-islampolitikern Geert Wilders fick tillräckligt stöd från två mittenpartier och ett nytt populistiskt bondeparti.
Resultaten av valet innebär betydande utmaningar för franska politiker att upprätthålla politisk stabilitet. President Macron och hans nya vänsterkoalitionsvänner kommer att behöva navigera i ett splittrat parlament.
Denna situation kräver ett nytt tillvägagångssätt i det franska politiska systemet, med fokus på koalitionsbyggande och samarbete, liknande många andra europeiska demokratier.