Storleken på den globala växthusodlingen är tre gånger större

Växthusodling blomstrar och upptar generellt sett en allt större del av världen – särskilt i den globala södern. Det framgår av en ny studie av danska och kinesiska forskare som har kartlagt global växthusodling med hjälp av detaljerade satellitbilder och AI.

Den europeiska allmänheten har länge varit van vid att kunna köpa färska tomater, gurkor, bär och meloner året runt. De flesta EU-länder importerar det mesta från Spanien, där miljontals ton frukt och grönsaker odlas i vita plastlandskap som sträcker sig över stora landområden i den södra soliga delen av landet.

Och världen över ökar produktionen av växthusträdgårdsodling, enligt en ny studie från Köpenhamns universitet, som har beräknat den globala storleken på växthusodling. Den stora boomen sker dock inte i Europa, utan i låg- och medelinkomstländer i den globala södern.

Forskarna använde en kombination av algoritmer och satellitbilder för att kartlägga hur mycket mark som används för växthusodling över hela världen. Den visar att växthusodling – vare sig den sker i växthus eller på öppna fält täckta med plast – täcker minst 1,3 miljoner hektar av jordens yta. Den nya siffran är nästan tre gånger högre än tidigare uppskattningar.

Växthusproduktionen är spridd över 119 olika länder, varav Kina står för inte mindre än 60,4% av den totala arealen. Spanien kommer på andra plats med 5.6% och Italien på tredje plats med 4.1%. Den holländska växthusodlingen kommer på nionde plats med knappt en och en halv procent.

Medan de stora klungorna av växthus dök upp i den globala norden på 1970- och 1980-talen, dök de upp i den globala södern tjugo år senare. Och medan det nu råder en viss stagnation i den globala norden, fortsätter tillväxten i länder i Asien, Afrika och Central- och Sydamerika. Idag släpper det globala söder ut cirka 2,7 gånger så många växthusgaser som det globala norr.

En viktig bidragande orsak till "stoppet" av växthusodling under glas i Nederländerna är de kraftigt ökade energinivåerna. Sedan EU-länderna beslutade att inte längre köpa gas och olja från ryska företag har en omorientering av affärsstrategier pågått i den branschen.