Ledaren för det brittiska Brexit-partiet Nigel Farage vägrar att dra sig tillbaka från fler valkretsar till förmån för premiärminister Boris Johnsons konservativa parti vid parlamentsvalet. Det hade konservativa sponsorer uppmanat honom till.
Han meddelade på måndagen att hans parti inte ställer upp i 317 valkretsar där konservativa vann vid det senaste riksdagsvalet. Det skulle kunna bana väg för konservativ majoritet i parlamentet och Johnsons brexitavtal.
Farage och Johnson jagar båda röster från väljare som stödjer Brexit. Den rike brexit-sponsorn Arron Banks satte denna vecka press på Farage att inte stjälpa Johnson. Det skulle nämligen kunna gynna oppositionspartiet Labour. Farage betonade att hans mål fortfarande är att som Brexit-parti vinna egna platser från Labour så att brexitvänner i underhuset kan hålla Boris Johnson till hans löfte om att ta Storbritannien ur EU.
Premiärminister Johnsons Konservativa Parti stiger i en färsk opinionsundersökning i väljarnas uppskattning. Partiet fick 43 procent av de tillfrågade, tre procentenheter mer än i en tidigare undersökning. Det största oppositionspartiet, Labour, ligger kvar på 30 procent.
Undersökningen genomfördes efter att Brexit-partiet meddelat att de inte ställer upp kandidater i valkretsar där konservativa vann 2017. Partiet vill därigenom undvika att Brexit-anhängare splittras i en valkrets och att oppositionen vinner mandatet.
Det är logiskt att stödet för Brexit-partiet sjunker då. De fick 5 procent i undersökningen, tre procentenheter mindre. De pro-europeiska Liberal Democrats ligger oförändrade på 15 procent.
Brittiska opinionsmätningar anses i allmänhet inte vara helt tillförlitliga. Enligt observatörer gör den djupa splittringen inom partier och valkretsar om EU-utträdet opinionmätningar ytterst svåra.
En annan stor fråga är hur viktiga väljarna tycker att andra frågor än Brexit är. Vid valet 2017 visade det sig tydligt att betydelsen av Brexit överskattades.
Det kan vara så igen nu, vilket kan spela in då Labour-ledaren Jeremy Corbyn presenterat en ganska vänsterinriktad agenda med högre skatter för de rika och nationalisering av statliga företag. Dessutom försöker De Gröna, liksom tidigare i andra EU-länder, framför allt föra fram en klimat- och miljödebatt. Och i Skottland arbetar de skotska nationalisterna hårt för sin krav på en folkomröstning om skotsk självständighet.