Mer än tre fjärdedelar av de över 500 miljarder dollar i jordbrukssubventioner som årligen ges till jordbruksproducenter världen över, snedvrider främst priser och kan vara skadliga för natur och hälsa. Detta är huvudslutsatsen i en ny FN-rapport, vid starten av FN-toppmötet om biologisk mångfald.
Rapporten från Livsmedels- och jordbruksorganisationen (FAO), FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och FN:s miljöprogram (UNEP) uppmanar till att den finansiella stödet för livsmedelsproduktion inte minskas eller tas bort, utan används på ett annat sätt.
De tre FN-organen säger att det internationella samfundet riskerar att inte nå FN:s milleniemål för 2030, och inte heller Parisavtalets klimatmål. Det globala jordbruksstödet utgör 15 procent av jordbruksproduktionens totala värde. Inom tio år kommer detta att mer än tredubblas till 1 759 miljarder dollar.
För att nå klimatmålen i Parisavtalet behövs ett skifte i stödet, särskilt i höginkomstländer, med fokus på att minska kött- och mejeriindustrin. Enligt FN-organen står denna bransch för 14,5 procent av de globala växthusgasutsläppen.
I låginkomstländer bör regeringar överväga att omfördela sitt stöd från giftiga bekämpningsmedel och gödningsmedel eller från tillväxten av monokulturer.
Dagens stöd består oftast av prisincitament såsom importtullar och exportsubventioner, men också av skattesubventioner kopplade till en specifik råvara eller insatsvara.
Rapporten påpekar att dessa åtgärder är ineffektiva, snedvrider matpriser, skadar människors hälsa, påverkar miljön negativt och ofta är orättvisa, där stora jordbruksföretag prioriteras framför småbrukare.
Förra året led upp till 811 miljoner människor globalt av kronisk hunger och nästan en av tre personer i världen (2,37 miljarder) hade under hela året inte tillgång till tillräcklig mat. År 2019 hade cirka tre miljarder människor, i alla världens regioner, inte råd med en hälsosam kost, enligt vad som fastslogs på FN:s livsmedelstoppmöte förra veckan.
Rapporterna noterar att även om det mesta av jordbruksstödet idag har negativa effekter, stödjer ungefär 110 miljarder dollar infrastruktur, forskning och utveckling och gynnar den allmänna livsmedels- och jordbrukssektorn.