Det franska parlamentet har godkänt en nationell klimatlag för att göra resor, bostäder, jordbruk och industri renare och mer energieffektiva. Men enligt miljöaktivister går lagen inte alls tillräckligt långt för att kraftigt minska koldioxidutsläppen.
President Emmanuel Macrons lag påverkar nästan hela ekonomin, inklusive jordbruket, men också historiska byggnader samt flyg- och bilindustrin. Branscher får två år på sig att minska sina utsläpp; därefter hotar ett bötesystem. Det gäller även användningen av kemiska medel inom jordbruk och animalieproduktion.
Oenighet i senaten och parlamentet, samt bland många franska regionala jordbruksintressegrupper och miljöorganisationer, har under de senaste månaderna lett till olika försvagningar och kompromisser. Kritiker anklagar Macron för att han visserligen stödjer omfattande klimatlagstiftning inom EU, men i hemlandet viker sig för motstånd och kritik. Nästa år är det presidentval och Macron hoppas bli omvald.
Det införs ett bidrag för att uppmuntra köp av renare bilar och att fasa ut de mest förorenande fordonen. Det kommer också ett bidrag för renovering av energislösande bostäder och andra byggnader, samt ett förbud mot korta inrikesflygningar på sträckor som kan avverkas med tåg.
En panel bestående av 150 medborgare, tillsatt av Macron, arbetade i flera månader fram förslag till klimatlagen, men kritiker säger att presidenten har försvagat deras initiativ. Inrättandet av en sådan medborgarpanel var Macrons svar på de arga och våldsamma demonstrationerna från ”gula västarna”.
Macron stödde förra veckan en plan från Europeiska unionen att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % till 2030 jämfört med nivån 1990. Frankrikes tillkännagivanden ligger i linje med dessa senaste utvecklingar på europeisk nivå.
I slutet av juni nådde förhandlarna en preliminär överenskommelse om en framtida reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), som ska göra sektorn grönare och mer hållbar.
Den europeiska ”från jord till bord”-strategin har bland annat till mål att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel, bekämpa antibiotikaresistens, utveckla ekologiskt jordbruk, främja djurvälfärd och motverka matsvinn.