Jordbruket i den islamiska republiken Iran och i den arabiska grannlandet Irak brottas med erosion, saltinträngning och uttorkning. Nederländsk kunskap kan hjälpa till att göra livsmedelssystemet i båda länderna mer produktivt och hållbart. Det säger Nederländernas jordbruksråd i Teheran, Marion van Schaik.
”Iran och Irak vill sträva mot större självförsörjning. Deras behov av kunskap om effektiv och hållbar livsmedelsproduktion och bearbetning samt om lämpliga grödor är stort. Blicken är särskilt riktad mot Nederländerna”, sade Van Schaik till Agroberichtenbuitenland.nl.
De politiska spänningarna mellan Iran och resten av världen har under många år haft stor påverkan på landet. Och Irak försöker efter ett långvarigt inbördeskrig återuppbygga sin ekonomi. Mer livsmedelsproduktion är avgörande i båda länderna.
På grund av internationella spänningar, ekonomin och covid-pandemin har Nederländernas export till Iran sjunkit kraftigt, även jordbruksexporten. Trots det finns fortfarande kontakter mellan vårt land och Iran.
Vatten är ett viktigt tema inom iranskt jordbruk. Förra året var ett extremt torrt år. Det leder till stora problem i centrala Iran och i södern, som saltinträngning i jordbruksmark. Effektiv vattenanvändning står högt upp på dagordningen.
Under de senaste åren har växthusarealen ökat med 6 000 hektar. Nederländska trädgårdsföretag skulle, enligt Van Schaik, kunna erbjuda stöd vid vidare expansion, till exempel inom klimatstyrningssystem i växthus.
I Kurdistan i norra Irak är Nederländerna engagerade i återuppbyggnad av jordbruket. Med nederländsk finansiering undersöker konsulter flaskhalsar i livsmedelskedjan.
Det sistnämnda gäller också saltinträngning, ett stort problem i Iran och Irak. I vissa områden är jordbruksproduktion nästan omöjlig och bönder flyttar därifrån. Det finns ett stort behov av kunskap om att förebygga och minska saltinträngning.
Enligt jordbruksrådet Van Schaik har odling av salt-toleranta grödor också potential. ”Nederländska kunskapsinstitutioner och företag har redan gett stöd genom seminarier och lokala undersökningar. Det försöker vi bygga vidare på de kommande åren.”