Beslutet markerar ett nytt kapitel i den över fyrtio år långa väpnade konflikten om en autonom kurdisk region, delvis på turkiskt territorium.
PKK har bekräftat att de upphör med sin väpnade kamp och upplöser organisationen. Beslutet är resultatet av långvariga interna diskussioner och ett svar på förändrade omständigheter i regionen. PKK anger att de framöver vill fokusera på en politisk kamp, även om detaljer kring detta är få.
Valet att lägga ned vapnen påverkades också av en uppmaning från grundaren Abdullah Öcalan, som suttit fängslad sedan 1999. Genom medlare ska han ha uppmanat PKK att definitivt upphöra med det väpnade motståndet.
PKK erkänner att deras väpnade kampanj inte längre är möjlig i det rådande geopolitiska klimatet. Även förändringar inom de kurdiska samhällena i Syrien och Irak spelade en roll, vilket gjorde att rörelsen tvingades justera sin strategi.
Den turkiska regeringen har ännu inte officiellt svarat på tillkännagivandet. Tidigare försök till förhandlingar har ofta strandat, vilket skapar osäkerhet kring Ankars möjliga reaktion på denna nya utveckling. Det är också oklart om detta kommer att leda till samtal om bredare kurdiska rättigheter.
Det förväntas att PKK:s beslut kan påverka andra kurdiska grupper i regionen. Det finns dock inga tecken på att andra militser på kort sikt kommer ansluta sig till detta steg. Därmed begränsas beslutets påverkan till PKK själva, medan de bredare konsekvenserna för den kurdiska saken ännu inte kan förutsägas.
PKK har meddelat att de vill omformas till en politisk organisation och framöver bedriva sin kamp med fredliga politiska medel. Hur denna omvandling ska ske och under vilket ledarskap är fortfarande oklart. PKK har inte offentliggjort några konkreta detaljer om strukturen eller målen för denna nya politiska gren. I sitt uttalande uppmanade PKK det internationella samfundet att spela en roll i att skydda kurdiska rättigheter. Detta element rapporterades enbart av Financial Times och har ännu inte bekräftats av andra källor.