Nya Partiet (Yeni Parti) har från starten 91 mandat i det 600 ledamöter stora parlamentet. Det gör partiet till det näst största i landet, efter den styrande islamistiska AK-partiet under president Recep Tayyip Erdogan. CHP har nu endast 44 parlamentsledamöter kvar.
På domstolens order
Splittringen är resultatet av en långvarig konflikt om ledarskapet inom CHP. Spänningarna började efter att Özel 2023 valdes till partiledare. En domstol ogiltigförklarade senare partikongressen och avsatte honom från posten. Den tidigare partiledaren Kemal Kilicdaroglu återinsattes då av domstolen som partiledare.
Enligt Özel och hans anhängare var de rättsliga förfarandena del av en bredare statligt ledd kampanj för att försvaga oppositionen. Den turkiska regeringen förnekar dessa anklagelser och hävdar att rättsväsendet agerar självständigt. Men denna motsättning har blivit en viktig del av den politiska debatten.
Promotion
Motståndare
Också rättsprocesserna mot CHP, flera kommuner styrda av partiet samt den fängslade Istanbul-borgmästaren Ekrem Imamoglu spelar en stor roll i krisen. Özel och hans nya parti fortsätter att stötta Imamoglu som huvudkandidat för att utmana Erdogan i framtida presidentval.
Vändpunkt
Under Özels ledning vann CHP tidigare en stor seger i kommunalvalen 2024. Den valresultatet anses vara en viktig vändpunkt, varefter de politiska och rättsliga konflikterna kring oppositionen trappades upp ytterligare.
Det nya YP-partiet presenterar sig som en fortsättning på den politiska kurs som Özel bedrivit de senaste åren. Han uttalade att övergången markerar början på en ny form av motstånd mot de nuvarande konservativa turkiska makthavarna.