Om landets andra och tredje största parti nästa vecka kommer överens med NEOS-liberalerna blir det första gången Österrike får en trespartikoalition. Det innebär också att högerextrema FPÖ, som hade vunnit valet och blivit största parti, hålls utanför regeringsmakten.
NEOS gruppledare Beate Meinl-Reisinger klargjorde att NEOS endast kommer att ansluta sig om betydande reformer genomförs, särskilt inom områdena utbildning och transparens. Det har breddat samtalen om koalitionsbildningen men även ökat komplexiteten i förhandlingarna.
Redan under valkampanjen hade det blivit tydligt att de övriga partierna helt avvisade samarbete med de extrema ståndpunkterna och åsikterna hos FPÖ:s partiledare Herbert Kickl. Därför beslutade förbundspresident Alexander Van der Bellen (De Gröna) att ge uppdraget att bilda regering till ledarna för det andra och tredje största partiet. Med tanke på den politiska osäkerheten har Van der Bellen uppmanat alla partier att vara beredda att "pröva nya vägar".
ÖVP-ledaren Nehammer lämnade öppet om en slutlig överenskommelse kan nås. Han vill i alla fall sikta på ett "högt tempo" men också på "seriositet". Många olika perspektiv möjliggör att hitta de bästa lösningarna för alla, sade SPÖ:s förhandlare Babler.
Observatörer i Wien påpekar att det fortfarande kommer att bli en stor utmaning att få ÖVP och SPÖ på samma linje eftersom de två partierna har stora meningsskiljaktigheter i många frågor. Chansen för en trespartiöverenskommelse anses större än en överenskommelse mellan två partier. SPÖ har under de senaste åren bedrivit stark opposition mot ÖVP:s koalition med De Gröna.
De Gröna accepterar att de för tillfället hålls utanför den nya regeringen, trots att förhandlingsprocessen för koalitionsbildning ännu inte avslutats framgångsrikt. Men partiledningen säger att det är av yttersta vikt att FPÖ hålls utanför maktcentret. De Gröna skulle "acceptera rollen som konstruktiv opposition med ansvarskänsla", lovade partiledaren Kogler.
En annan faktor som påverkat den politiska kontexten är de senaste protesterna under nationaldagen, där tusentals demonstranter protesterade mot att den nya talmannen Rosenkranz (FPÖ) skulle lägga ned en krans vid minneshögtiden för Kristallnatten och förföljelsen av judar.
Den nya talmannen valdes förra månaden med stöd av 100 av 183 parlamentsmandat. FPÖ har 57 mandat. Även om de parlamentariker från hans parti enhälligt röstat på Rosenkranz måste han ha fått stöd från andra partier. Detta har väckt chock bland många österrikare.