I Warszawa talas det om ett viktigt steg mot försoning mellan de båda länderna. Tillkännagivandet ses som ett steg mot försoning mellan Polen och Ukraina, särskilt i kontexten av den nuvarande ryska aggressionen i regionen. Premiärminister Tusk sade att 'historien får inte längre splittra oss'.
Volhynienmassakern, även känd som Volhynia-tragedin, ägde rum under andra världskriget åren 1943–1945. I regionen Volhynien, en del av Polen som sedan 1945 ligger i västra Ukraina, uppskattas mellan 50 000 och 100 000 polska civila ha mördats av Upprorelsearmén (UPA).
UPA, en nationalistisk milis som kämpade för ett självständigt Ukraina, försökte driva bort den polska befolkningen och etniskt rensa området. Polen har betecknat dessa händelser som folkmord. Det tyska nazistiska styret bildade i början av 1940-talet flera så kallade 'Ostlegioner' från olika nationalistiska grupperingar ur tidigare sovjetrepubliker.
Arvet efter Volhynienmassakern har under många decennier lett till spänningar mellan Polen och Ukraina. Polen har länge krävt erkännande och rättvisa för offren, medan Ukraina främst har pekat på den dåtida komplexa historiska kontexten. Frågan har försvårat de bilaterala relationerna, särskilt under perioder av politisk instabilitet, både i Polen och Ukraina.
Förra veckan meddelade den polske premiärministern Donald Tusk att en överenskommelse nåtts med Ukraina om utgrävningar av polska offer. Detta beslut markerar ett viktigt genombrott efter år av stillestånd. Tusk samarbetade med president Volodymyr Zelensky och kallade utgrävningarna för ett avgörande steg för att "läka såren från det förflutna".
Utgrävningarna kommer att ske på platser där man misstänker massgravar. Båda länderna har uttalat att de ska samarbeta för att identifiera och ombegravs offren. Processen koordineras av specialiserade kommissioner och historiska institut från båda länderna.