Ryssland har ÄterlÀmnat tre ukrainska marinfartyg som togs i beslag för ett Är sedan i Kerch-sundet till Ukraina. De tre ukrainska fartygen försökte dÄ segla frÄn Svarta havet till Azovska sjön via Kerch-sundet. Efter ockupationen av Krim betraktade Moskva detta sund som ryskt vatten.
Ryska bogserbĂ„tar hade under helgen dragit ut de tre ukrainska fartygen frĂ„n en hamn pĂ„ Krim ut till havet. ĂverlĂ€mningen skedde i neutralt vatten i Svarta havet. Det internationella samfundet hade upprepade gĂ„nger uppmanat att fartygen skulle slĂ€ppas fria. De 24 besĂ€ttningsmedlemmarna pĂ„ fartygen frigavs redan i början av september. Det skedde inom ramen för en fĂ„ngutvĂ€xling mellan Kiev och Moskva.
Ă terlĂ€mnandet av fartygen föregĂ„r en möjlig âförstaâ toppmöte mellan Ryssland och Ukraina. Ryssland har bekrĂ€ftat att det den 9 december i Paris ska hĂ„llas ett toppmöte om konflikten i östra Ukraina. Detta möte blir det första mellan presidenterna Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj. Frankrike och Tyskland medlar.
I östra Ukraina opererar rysslandsstödda rebeller, och enligt obekrÀftade rapporter Àven ryska militÀrer. Rebellerna har utropat en autonom republik som erkÀnns endast av Moskva. Det Àr ocksÄ omrÄdet dÀr det malaysiska MH17-skyttet skedde.
Annekteringen av Krim och det ryska inflytandet i östra Ukraina ses av de europeiska och atlantiska NATO-lÀnderna som en utvidgning av Rysslands inflytelsesfÀr söderut och vÀsterut, efter att Ryssland under de senaste decennierna Àven utvidgat sina vÀstra omrÄden till Georgien (Abchazien och Sydossetien), Moldavien (Transnistrien) samt Polen och Litauen (Kaliningrad).
PÄ senare tid har en försiktig försoning skett mellan Ryssland och Ukraina. Förra veckan drog ukrainska trupper och rysslandsstödda separatister sig tillbaka frÄn tvÄ byar i östra Ukraina. Trots att relationen mellan lÀnderna förbÀttrats sedan valet av den nya ukrainska presidenten Zelenskyj, finns fortfarande ingen överenskommelse.
För en eventuell rysku-ukrainsk överenskommelse rörande de östra rebellomrÄdena mÄste Ukraina i alla fall besluta om nÄgon form av sjÀlvstyre för separatomrÄdena. Detta möter starkt motstÄnd inom Ukraina. Lokala val mÄste ocksÄ hÄllas.
I konflikten mellan de ukrainska regeringsstyrkorna och de pro-ryska separatisterna i östra Ukraina har nÀstan 13 000 personer dödats sedan 2014. Minskfredsavtalen frÄn 2015 förblev mestadels pappersprodukter, men sedan Zelenskyjs val i april i Är har framsteg noterats. Det skedde fÄngutvÀxlingar och trupper frÄn parterna drog sig tillbaka frÄn vissa sektorer lÀngs fronten.
Det rysksstödda rebellkriget i östra Ukraina, den ryska ockupationen och annekteringen av halvön Krim samt nedskjutningen av MH17 har ocksÄ lett till diplomatiska spÀnningar mellan Ryssland och Europeiska unionens lÀnder. Inte bara EU-lÀnderna utan Àven det internationella samfundet har infört ekonomiska sanktioner och finansiella straffÄtgÀrder mot Moskva.
Bakom kulisserna pĂ„gĂ„r diplomatiska samtal pĂ„ olika nivĂ„er, men hittills utan resultat. Flera europeiska ledare har föresprĂ„kat att Europa mĂ„ste söka politisk överenskommelse med Ryssland pĂ„ nĂ„got sĂ€tt och att de ekonomiska sanktionerna âinte kan vara evigaâ.
En eventuell överenskommelse mellan Moskva och Kiev (âför att normalisera relationerna igenâ) skulle kunna bana vĂ€g för att andra europeiska lĂ€nder ocksĂ„ Ă„terupptar kontakterna med Moskva till nĂ„got mer normala proportionaliteter.