Förbundsrådet hade ursprungligen planerat att minska jordbruksutgifterna med 1,6 % under de kommande åren. Detta var en del av en bredare besparingsoperation. Den stora besparingen på 230 miljoner franc återkallades dock.
Särskilt den schweiziska bondeorganisationen (SBV) och olika jordbruksorganisationer har kraftfullt arbetat för att bevara subventionerna. De argumenterade för att jordbrukssektorn redan i flera år har arbetat med en begränsad budget, samtidigt som många kostnader och utgifter är obligatoriska. Enligt SBV:s direktör Martin Rufer är det orättvist att låta bönderna bära regeringens budgetunderskott.
Motståndare till höjda jordbruksutgifter pekade på det minskande antalet jordbruksföretag. Under de senaste tjugo åren har antalet schweiziska jordbruksföretag minskat med 30 %. Enligt kritiker bör budgeten anpassas till denna utveckling.
Behållandet av jordbrukssubventionerna får konsekvenser för olika grupper. För bönder innebär det stabilitet och möjligheten att fortsätta investera i hållbara och klimatvänliga jordbruksmetoder. Konsumenter kan därigenom räkna med stabila matpriser och en viss grad av självförsörjning.
Schweiz bedriver en egen jordbrukspolitik som skiljer sig från EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Inom EU betonas främst den fria marknaden för jordbruksprodukter, medan Schweiz lägger större vikt vid lokal produktion och strikta miljöregler.
En viktig skillnad mellan schweiziska och EU:s jordbruksregler är effekterna på handelsavtal och miljökrav. Schweiz tillämpar strängare normer inom djurvälfärd och ekologisk hållbarhet än många EU-länder. Möjligen måste schweiziska bönder uppfylla internationella handelsregler, medan EU till stor del skyddar sin inre marknad. Detta kan vara en konkurrensnackdel för schweiziska jordbrukare.
Beslutet att låta jordbruksbudgeten vara oförändrad antyder att Schweiz värderar sin jordbrukssektor högt. Parlamentet fortsätter med detta beslut att satsa på livsmedelssäkerhet, hållbarhet och bevarandet av traditionella jordbruksmetoder.