Målet var att införa striktare miljöregler som skulle gynna naturen och den biologiska mångfalden. Detta inkluderade bland annat hårda bestämmelser för jordbruk, bostadsbyggande och industri. Politiska partier som De Gröna och vänstergrupper ställde sig bakom initiativet. Förespråkarna hävdade att landets rika biologiska mångfald i allt större utsträckning är hotad på grund av urbanisering, intensivt jordbruk och infrastrukturprojekt.
På andra sidan stod schweiziska jordbruksförbund och högerpartier som Schweiziska folkpartiet (SVP), som var starkt emot förslaget. De varnade även för en möjlig förlust av jobb inom jordbrukssektorn.
Slutligen visade sig rädslan för ekonomiska följder väga tyngre än behovet av ytterligare miljöskydd. Initiativet för biologisk mångfald förkastades med en betydande majoritet (mer än 65 %). I flera kantoner var det en överväldigande "nej"-röst, särskilt i landsbygdsområden där jordbrukssektorn spelar en stor roll.
Schweizarna fick även rösta om föreslagna reformer i det schweiziska pensionssystemet. Den schweiziska befolkningen åldras snabbt, och utan reformer skulle det nuvarande pensionssystemet utsättas för stor press.
Den schweiziska regeringen och flera ekonomiska experter varnade för att utan dessa reformer skulle pensionssystemet inom en snar framtid bli ohållbart. De förespråkade åtgärder som höjd pensionsålder och en översyn av pensionsutbetalningarna. Bland annat Liberala partiet och Kristdemokraterna stödde förslaget.
Motståndare, däribland fackföreningar och vänsterpartier, påpekade att höjningen av pensionsåldern särskilt skulle drabba låginkomstgrupper som ofta utför fysiskt tungt arbete och har svårt att arbeta längre. Precis som med initiativet för biologisk mångfald uttryckte befolkningen sig med en tydlig majoritet (63 %) emot pensionsreformerna. I stadsområden fanns mer stöd för förslaget, men nationellt nåddes ingen viktig framgång.