Gruppen av auktoritativa experter presenterade förra veckan en mer konkret version av sina tidigare presenterade förslag, denna gång inklusive en rekommendation för finansiering. Den tidigare tyska ’trafikljuskoalitionen’ bestående av SPD, De gröna och FDP hade efterfrågat en ekonomiskt underbyggd plan efter att koalitionen själv inte kunnat enas om finansieringen.
ZKL-kommissionen efterlyser en heltäckande omstrukturering av finansieringsmöjligheterna. Den så kallade Borchert2-kommissionen föreslår att förnyelsen inom djurhållningen ska finansieras med några miljarder euro, främst avsedda för modernisering av stall i mjölkproduktionen och svinuppfödningen. Endast genom större och rymligare stall kan politiken för förbättrat djurvälfärd uppnås.
Hittills har de tyska politiska partierna haft olika uppfattningar om hur mycket jordbrukarna själva bör betala och hur mycket staten bör bidra med. Dessutom är frågan om statens bidrag ska finansieras via en högre inkomstskatt (alla betalar), en ny ’köttskatt’ (endast köttätare) eller via en höjning av momsen på livsmedel (de som äter mest betalar mer).
ZKL-kommissionen förespråkar nu en gradvis höjning av momsen på livsmedel som den mest logiska extra inkomstkällan för ett federalt stöd till agri-transitionen. En kombination med andra finansieringskällor utesluts inte.
Representanter för jordbruket är nöjda över att experterna i ZKL-kommissionen återigen nått en bred rekommendation. DBV:s vice ordförande dr Holger Hennies noterar en viktig vändning bland många lantbrukare: ”Vi har gått från en ’mot’-inställning till att nu vilja skapa mer förutsägbarhet tillsammans.”
Hittills har jordbrukspolitiken handlat om en uppdelning av uppgifter och befogenheter mellan federala staten i Berlin och delstatsregeringarna i de sexton tyska delstaterna. Dessa delstatsregeringar är politiskt olika sammansatta, vilket bidrar till att jordbrukspolitiken i Tyskland blir svår och långsam att genomföra.
Vice ordförande för Bauernverband ser en roll för den federala staten i genomförandet av jordbrukstransitionen: den måste inte bara sätta regler utan även engagera sig konkret, sade han. ZKL-kommissionen föreslår att uppdelningen av ansvar mellan Berlin och delstaterna ses över igen.
DBV:s toppchef Hennies ser en höjning av moms som ett bra sätt att omfördela pengarna för djurvälfärd. Men han varnar för att bygglagstiftningen först måste anpassas: lantbrukarna och djurhållarna måste veta vad som gäller för bygg- eller utbyggnadsplaner. “Företagen behöver planeringssäkerhet för sina investeringar.”
Naturskyddsföreningen NABU ser den nya enigheten bland ZKL-experterna som en viktig signal: Den visar enligt NABU att ”även efter de känslosamma jordbruksdebatterna de senaste månaderna kan åsiktsskillnader övervinnas”.
ZKL-kommissionen framhåller ännu tydligare än i tidigare rekommendation från 2021 att man bör anpassa sig till europeisk lagstiftning, både inom den gemensamma jordbrukspolitiken och klimat- och miljöregler från Green Deal. Även de nya EU-reglerna för modernt företagande bör inkluderas i den nya tyska politiken.
De politiska reaktionerna på slutrapporten är varierade. Jordbruksminister Cem Özdemir (De gröna) hyllade Framtidskommissionen som ett ”viktigt forum för rättvis intresseavvägning” men erkände även att han ”hellre förändrat mer konkret än vad som varit möjligt i den tidigare regeringskonstellationen.” Delstatsjordbruksminister Miriam Staudte (De gröna) från Niedersachsen betonade främst ZKL-förslagen för en genomgripande reform av gödslingslagen.
Liberala FDP-politiker ser rekommendationerna främst som en bekräftelse på deras marknadsekonomiska synsätt. FDP:are avvisar återigen hur ’småskaliga regleringar ska kompenseras genom subventioner’ som CDU:s jordbruksministrar länge försökt göra med bönderna.
SPD föredrar att agri-subventionerna finansieras via allmänna medel (inkomstskatt), medan De gröna hellre vill använda målspecifika avgifter som köttskatt eller höjd moms på livsmedel.
I den kommande valkampanjen kan CDU/CSUs hållning bli avgörande: detta oppositionsparti står högt i opinionsundersökningar och kommer sannolikt efter den 23 februari att ingå i en ny tysk koalitionsregering. Partiledaren Friedrich Merz har ännu inte uttryckt någon preferens för hur pengarna till miljardersubventionen ska samlas in.