Landet har förlorat ungefär en femtedel av sin jordbruksmark i östra Donbas på grund av skyttegravskriget vid de växlande frontlinjerna och de ömsesidiga anläggningarna av omfattande minerade områden. Det arbetar nu ungefär en fjärdedel färre personer inom jordbruket, och dess andel av bruttonationalprodukten har minskat med flera procentenheter.
Innan den ryska invasionen 2022 levererade Ukraina 50 % av spannmålet till FN:s världslivsmedelsprogram, och jordbruket bidrog med 10,9 % av Ukrainas BNP samt 17 % av sysselsättningen. Sedan dess har jordbrukets andel av BNP sjunkit till 8,2 %, och antalet personer sysselsatta i sektorn har minskat med 22 %, vilket resulterade i 2,1 miljoner anställda år 2023.
Den jordbruksrelaterade sektorns andel av den nationella ekonomin har under de två senaste krigsåren ökat till 62 % år 2023, jämfört med 41 % år 2021. Exporten består huvudsakligen av spannmål och solrosolja, där Ukraina globalt står för 43 % av solrosoljeexporten, 19 % av raps och 13 % av majs.
Trots detta visar en nyligen genomförd studie om långsiktiga ekonomiska utsikter att Ukraina alltmer lyckas öka exporten av sina jordbruksprodukter. Vid en internationell givarkonferens i Berlin i juni betonades att det inte bara är en fråga om överlevnad på kort sikt, utan att upprätthållandet av "denna internationella spannmålslager" också är av vital betydelse för den globala livsmedelssäkerheten på längre sikt.
För att hantera denna kris har Världsbanken initierat flera program för att stödja den ukrainska jordbrukssektorn, ge bönder tillgång till prisvärd finansiering och subventioner. Detta projekt förväntas mobilisera cirka 1,5 miljarder dollar i rörelsekapital.
Vidare har den ukrainska regeringen inlett förhandlingar om ett tilläggslån på 700 miljoner dollar från Världsbanken. Sektorn har ett akut behov av investeringar i bearbetningskapaciteter, modernisering av infrastruktur, logistik och minröjning för att trygga framtiden för jordbruket i Ukraina.