Det är särskilt nya tvivel kring USA:s roll som inom NATO väcker nya planer. Diskussionen om en ny europeisk försvarsstruktur har därmed fått fart. Uttalanden om en möjlig tillbakadragning från NATO har ökat pressen på europeiska länder.
Alternativ
Europa söker nu nya vägar för att snabbare involvera Ukraina i gemensamt försvar. En viktig punkt är att NATO-medlemskap för Ukraina för närvarande inte anses möjligt. Samtidigt erkänns också att ett inträde i Europeiska unionen är en långdragen och komplicerad process.
Därför söker man ett alternativ som kan fungera snabbare. Ukraina ses som en väsentlig del av framtidens säkerhet i Europa och bör direkt inkluderas i gemensamma försvarsavtal.
Promotion
London och Oslo
Även andra länder utanför EU, som Storbritannien och Norge, nämns som möjliga deltagare. Detta pekar på ett bredare samarbete som sträcker sig bortom EU:s nuvarande gränser.
En föreslagen lösning är ett nytt avtal mellan länder som vill gå längre i försvarssamarbetet. En sådan modell ska möjliggöra snabbare beslut och bättre militärt samarbete.
EU-armé
Enligt planerna räcker inte de nuvarande europeiska överenskommelserna till för att bygga upp ett starkt och gemensamt försvarssystem. En ny struktur skulle göra det möjligt för länder att agera som en enhet istället för som separata nationella arméer. Vissa EU-politiker talar redan om att bilda en EU-armé.
Samtidigt ökar i Europa fokus på högre försvarsutgifter och mer samarbete inom militärindustrin. Olika initiativ visar redan att flera europeiska länder vill utöka sin försvarskapacitet och samordna sig bättre.
Kanada och Turkiet
Det spelar också in att vissa länder utanför EU, som Kanada, visar intresse för att delta i europeiska försvarsprojekt. Det skapar ytterligare diskussioner om vem som kan ansluta till nya samarbetsformer.
Turkiet, som är medlem i NATO men inte i EU, har redan uttryckt att det vill ingå i en sådan utvidgad Europeisk Försvarsunion. Om detta uttalade sig Kubilius inte konkret.