Fler och fler europeiska länder skickar militär personal till vattnen kring Cypern. Fregatter, hangarfartyg och andra marinfartyg sänds till östra Medelhavet för att stärka den militära närvaron i området.
En drönarattack förra veckan mot den brittiska basen på Cypern spelar en viktig roll i de senaste händelserna. Attacken underströk enligt inblandade parter spänningarna i regionen och bidrog till beslutet att sända extra militära resurser.
Nav
Cypern utvecklas samtidigt till en viktig militär navpunkt. Runt ön samlas flera europeiska enheter, däribland marinfartyg och stridsflygplan som opererar från baser i regionen.
Promotion
Frankrike spelar en framträdande roll i denna uppbyggnad. Franska marinfartyg är redan verksamma i området och även hangarfartyget Charles de Gaulle är på väg till östra Medelhavet.
Även spanska marinen
Grekland ökar också sin militära närvaro runt Cypern. Grekiska fregatter patrullerar i det maritima området kring ön och luftstyrkor har även satts in.
Italien bidrar också till att stärka den europeiska närvaron. En italiensk fregatt skickas till regionen för att stödja försvaret kring Cypern.
Spanien deltar även i den maritima insatsen. En spansk fregatt ansluter sig till andra europeiska enheter som opererar i den östra delen av Medelhavet. Nederländerna kommer nästa vecka att fatta beslut om att skicka en fregatt.
Ytterligare ett hangarfartyg
Storbritannien utökar samtidigt sin militära närvaro i regionen. Britterna planerar eventuellt också att skicka ett hangarfartyg dit. Extra stridsflygplan, helikoptrar och annan utrustning sätts in, medan den brittiska basen på Cypern är en viktig del av operationerna.
Den atlantiska militära alliansen NATO hålls hittills utanför det europeiska beslutsfattandet om militär strategi och truppförflyttningar, för att undvika att Iran drar in de europeiska NATO-länderna i konflikten med deras NATO-allierade USA.
Europeiska parlamentet
Europeiska parlamentet kommer nästa vecka att diskutera den amerikansk-israeliska krigföringen mot Iran och vilka konsekvenser detta har och kan komma att få för EU. Frågan är om EU-politikerna kommer inta samma antiamerikanska hållning som Spaniens premiärminister Pedro Sanchez.
Det förväntas att kommissionsordförande Ursula von der Leyen kommer med ett nytt uttalande. Frågan är om Bryssel kommer att koppla den simmerande missnöjet över nya amerikanska importtullar på EU-produkter till kritiken mot det amerikanska kriget mot Iran.
Handelskonflikt
President Trump hotade förra veckan med att stoppa den amerikanska handeln med Spanien. Europeiska unionen har i denna fråga ställt sig bakom Spanien. Europeiska ledare betonar att EU-länder måste skyddas i handelstvister och att hot mot en medlemsstat påverkar hela unionen.