Den brittiska regeringen arrangerar snart ett internationellt möte för att diskutera hur sjöfarten genom Hormuzsundet kan återställas. Fokus ligger på diplomatiska lösningar och gemensamma överenskommelser mellan länder. Starmer upprepar att han inte vill ingripa med militära medel.
Han betonar att detta är en komplex och långvarig uppgift som inte kommer att lösas snabbt. Enligt Starmer handlar Storbritannien i eget nationellt intresse. Han klargör att London bestämmer sin egen kurs utifrån säkerhet, stabilitet och ekonomiska intressen, även om dessa skiljer sig från den amerikanska linjen.
Betraktas som svikna
Spänningarna ökar samtidigt på grund av ny hård kritik från Washington. President Donald Trump anklagar europeiska allierade för att inte vilja ge militärt stöd i hans kamp mot Iran.
Promotion
Kritiken riktar sig inte bara mot individuella länder, utan mot Europa som helhet. Enligt Trump sviker de europeiska partnerna USA och Israel genom att hålla sig utanför.
USA ur NATO
Den amerikanske presidenten kopplar denna missnöje till alliansens framtid. Han har återigen sagt att han överväger att dra tillbaka USA från NATO om stödet uteblir.
Även inom den amerikanska regeringen upprepas denna linje. Det talas om en omvärdering av NATOs roll, beroende på hur allierade agerar i konflikten.
Omedelbart hot
Kombinationen av militär spänning och diplomatisk splittring pressar relationerna. Där USA kräver åtgärder väljer EU-länder och Storbritannien återhållsamhet och samråd.
Samtidigt växer oron för konsekvenserna av krisen. Situationen kring Hormuzsundet ses som ett omedelbart hot mot internationell handel och energiförsörjning.
Starmer försöker med sitt initiativ hitta en medelväg. Genom att samla länder vill han förhindra att situationen eskalerar ytterligare och samtidigt arbeta för en praktisk lösning för sjöfarten.