En vetenskaplig studie från EU-kommissionen drar slutsatsen att det ryska kriget i Ukraina kan leda till en tillfällig störning av livsmedelsförsörjningen, men att ökande klimatförändringar och miljöföroreningar utgör ett strukturellt hot mot den globala livsmedelsproduktionen.
Studien erkänner att användningen av kemiska medel i jordbruket är fördelaktigt för stabiliteten i livsmedelsproduktionen, men hotar mångfalden och markkvaliteten på längre sikt.
Studien av "drivkrafterna" för både produktion och användning tillkännagavs förra året, som svar på störda globala spannmålsförsörjning. EU-kommissionen motsatte sig tidigare vädjanden om att skjuta upp delar av Green Deal och från jord till bord eftersom livsmedelsförsörjningen inte är hotad.
Studien som publicerades denna vecka fokuserar på dussintals faktorer ("drivkrafter") som forskarna säger påverkar den globala matförsörjningen. Rapporten kommer kort efter att EU:s jordbruksministrar återigen krävde ytterligare forskning och sa att de inte är nöjda med resultaten av tidigare forskning.
I den nu publicerade studien står det i en fotnot att denna rapport inte ersätter tidigare rapporter.
Arbetsdokumentet betonar vidare att när maten blir knappare ökar trycket på markens bördighet, klimat, biologisk mångfald och vattentillgång. Om miljö- och klimatproblemet inte åtgärdas snabbt kan det uppstå försörjningsflaskhalsar, framhåller EU-kommissionen. Kostnaderna för att inte göra någonting är i slutändan större än kostnaderna för att göra livsmedelskedjan grönare.
EU-kommittén pekar på en överhängande förlust på 9 miljarder euro inom jordbrukssektorn enbart till följd av den förväntade torkan 2030. Utan policyförändringar kommer avkastningen inom åkerbruket att falla med 4,5 procent 2030. Med adekvat miljö- och klimatpolitik blir skördeminskningen 2030 endast 2,4 procent, säger studien.
Att minska användningen av farliga bekämpningsmedel skulle vara viktigt för att bevara den biologiska mångfalden och skydda insekter. Enligt EU-kommissionen är detta möjligt utan inkomstbortfall. Detta skulle dock kräva att alternativa aktiva substanser finns tillgängliga och att sjukdomsresistenta sorter måste marknadsföras med hjälp av nya genomiska tekniker.