Europaparlamentets miljöutskott vill ha strängare kriterier i klimatlagen

Europaparlamentets miljöutskott har röstat med knapp majoritet om ett antal viktiga förslag för att säkerställa att klimatmålen EU och FN:s klimatfördrag uppfylls.

EU-kommissionär Frans Timmermanss klimatlagar syftar till att EU ska minska CO2-utsläppen med 55 procent senast 2030. 

På grund av de nya EU-lagarna kommer jordbruksförvaltningen och jordbrukets användning av betesmarker och åkrar alltmer att behöva hantera europeiska kriterier för klimatskydd om några år. De nya europeiska energiplanerna (förutom rysk olja och gas, mindre fossil energi, fler solpaneler, vindkraftverk och biogas) kommer i allt högre grad att påverka jordbrukssektorn.

Miljönämnden godkände bland annat den nya CBAM-skatten på CO2-utsläpp för importerade produkter. Detta gör också importerade gödselmedel från länder utanför EU dyrare. Miljöutskottet antog förslagen från den nederländska chefsförhandlaren Mohammed Chahim (PvdA) med knapp majoritet.

Men ett förslag om att frikoppla mätteknikerna för "kolodling" som redan är under utveckling från den allra senaste mättekniken för lagringskapacitet för alla typer av "markanvändning", gick inte igenom miljökommittén. Det skulle ha uteslutit bönder från möjligheter till EU-subventioner för skogs- och häckbyggen.

Faktum är att EU utökar det befintliga systemet för handel med utsläppsrätter (ETS) till resten av världen. Detta är en åtgärd för att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Aluminium-, stål-, cement-, konstgödsel- och elsektorerna kommer snart också att falla under denna mekanism.

De gratis utsläppsrätter som den europeiska industrin fortfarande får kommer att fasas ut snabbare. På Chahims förslag kommer den kemiska industrin snart att husera även där.

Miljönämnden har också godkänt förslaget att enbart nollutsläppsbilar får säljas till 2035. Den nederländska parlamentsledamoten Jan Huitema (VVD) var en av de förberedande förhandlarna för detta ärende. Förslaget ställer upp hårda mål för biltillverkarna att minska de genomsnittliga utsläppen av nya bilar som säljs.

De gröna i Europa ville att den förorenande (bensin) förbränningsmotorn skulle fasas ut helt till 2030, vilket det holländska kabinettet också vill. Detta visade sig omöjligt eftersom många parlamentsledamöter från bilproducerande länder (som Tyskland, Spanien och Italien) är starkt emot det.

Fraktionerna De gröna, S&D Socialdemokraterna, liberala Renew och Enade vänstern i miljöutskottet stödde skärpningar för att påskynda utsläppsminskningarna. Det är oklart om de mer ambitiösa förslagen vinner majoritet i plenarsessionen (nästa månad). Det förväntas också att EU-länderna kommer att motsätta sig åtstramade delar.