Nederländerna: ingen mer försening med mindre bekämpningsmedel i EU-jordbruket

Jordbruksminister Piet Adema säger att nästa vecka kommer Nederländerna att vädja i EU Agriculture Council för en snabb lösning av förslaget om färre bekämpningsmedel i jordbruket (SUR). Nederländerna är en del av en grupp av sex EU-länder som har stött förslaget från början. Andra EU-länder vill avvisa eller bromsa det.

Bekämpningsmedelsförslaget har försenats eftersom flera EU-länder inte vill ha några bromsar för kemikalieanvändningen inom jordbruket, eller åtminstone lyfta förslaget efter EU-valet (juni 2024). För sex månader sedan "återlämnades" förslaget av det dåvarande tjeckiska ordförandeskapet till kommissionärerna Timmermans, Sinkevicius och Kyriakides, med en begäran om ytterligare "konsekvensutredning". 

En ytterligare 218 sidor lång promemoria visar att konsekvenserna för de flesta jordbruksprodukter inte blir alltför dåliga, att det inte blir något totalförbud (endast för allmänna parker och offentliga trädgårdar), och att begränsningen inom jordbruk och trädgårdsodling endast gäller de verkliga ”farliga” (hälsofarliga) ämnen.

Dessutom har Bryssel redan klargjort att länder som redan har minskat mycket droganvändning bör belönas för detta med ett lägre mål.

Den ytterligare konsekvensrapporten har nyligen läckt ut och kan komma att presenteras av Europeiska kommissionen den 5 juli. Men Bryssel kopplar också detta till deras förslag till naturrestaureringslag som EU-parlamentets miljöutskott ska hålla en slutlig omröstning om på tisdag.

Dessutom har nuvarande EU-ordförande Sverige infört två tekniska kompromisser till bekämpningsmedelsförslaget. Medlemsstaterna har valfrihet att utarbeta riktlinjer för enskilda grödor eller för växtgrupper. EU-länderna kan också välja att uppfylla denna skyldighet genom att utarbeta bindande regler.

Medlemsstaterna måste fastställa riktlinjer eller regler för grödor som tillsammans täcker 75% (tidigare 90%) av jordbruksarealen vad gäller areal. En majoritet av EU-länderna stöder dessa alternativ, inklusive Nederländerna, rapporterar Adema i sitt kommenterade brev till parlamentet.

Dessutom kommer jordbruksministrarna under sin tvådagarsöverläggning också att diskutera begäran från sju EU-länder att behålla två tillfälliga lättnader i den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) även nästa år. Det skulle fortfarande vara nödvändigt för den hotade globala livsmedelssäkerheten på grund av det ryska kriget mot Ukraina. EU-kommissionen säger att livsmedelskonsekvenserna är under press, men än så länge är de inte så illa.

Det handlar om de två uppmjukningarna för obligatorisk växtföljd, och att lämna träda outnyttjad till förmån för att stimulera biologisk mångfald. Dessa två undantag inkluderades förra året under påtryckningar från Europaparlamentet (”tillfälligt, i ett år”) i den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 när det stod klart att ukrainsk spannmålsexport skulle påverkas av den ryska blockaden av Svartahavshamnarna. 

Argumenten från Estland, Lettland, Litauen, Finland, Polen, Tjeckien och Ungern pekar nu också på den fortsatta torkan och de tillhörande nedslående skördarna, varför utökade produktionsmöjligheter också skulle vara önskvärda.