Strax innan det schweiziska folket i slutet av denna vecka ska rösta om mer skydd för djur- och växtarter i sitt land har debatten om en ny biologisk mångfaldslag blossat upp igen.
En bred allians av schweiziska natur- och miljöorganisationer, inklusive delar av jordbruket, stöder regeringens förslag, jämfört med en nej-allians av Swiss Farmers Association och andra näringslivsföreningar. Jämfört med omgivande länder (EU) är den biologiska mångfalden inte i gott skick.
Förespråkarna säger att arters utrotning är ett stort problem som allvarligt kan hota inte bara naturen utan också det mänskliga samhället, inklusive jordbruk och ekonomi. Enligt dem är nuvarande åtgärder otillräckliga för att vända den ekologiska krisen i Schweiz.
Motståndare, särskilt företrädare för jordbrukssektorn, kritiserar starkt de föreslagna åtgärderna. De hävdar att dessa är för stela och orealistiska, med resultatet att de allvarligt kan begränsa jordbruksproduktionen. Detta skulle ha en negativ inverkan på livsmedelsförsörjningen, eftersom Schweiz endast har begränsad jordbruksmark tillgänglig.
Dessutom fruktar de att strängare regler och restriktioner kommer att leda till högre kostnader för bönderna och en försämring av de schweiziska produkternas konkurrensställning på den internationella marknaden. Många lantbrukare anser att initiativen belastar dem oproportionerligt mycket och att bättre och mer balanserade lösningar är möjliga.
En speciell grupp motståndare består av schweiziska ekologiska bönder, som normalt engagerar sig i hållbara jordbruksmetoder. I Bernregionen har till exempel ekologiska bönder uttalat sig mot initiativen. De ekologiska bönderna framhåller att nuvarande initiativ skulle kunna undergräva deras konkurrenskraft utan att uppnå betydande ekologiska vinster.
Dessutom finns det ekonomiska argument som väger tungt i debatten. Jordbrukare och deras intresseorganisationer är oroade över de ekonomiska konsekvenserna av åtgärder för biologisk mångfald. De pekar på de höga kostnaderna för att införa strängare regler.
Väljarna har redan uttalat sig i de senaste folkomröstningarna om miljö- och klimatfrågor i Schweiz. Till exempel, i juni 2021, röstade schweizarna emot "CO2-lagen", en viktig del av Schweiz klimatpolitik som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser. Detta förslag avvisades på grund av oro över de ekonomiska konsekvenserna, särskilt på landsbygden och medelklassen.
Men 2022 röstade schweizarna för lagen "Ja zum Klimaschutz", som införde nya regler för att minska utsläppen av växthusgaser och bidrog till att uppfylla internationella klimatmål.